Blogg

2026-02-02

AI - världens Helige Ande?

I mitt förra blogginlägg fick man läsa mitt PM i högskolekursen “Ryssland - kyrka, imperium och historia”. Innan jag skickade in mitt PM till min lärare så gjorde jag något för första gången i mitt liv, jag lät AI hjälpa mig med min text. AI fick läsa det för att bland annat kolla stavfel, grammatiska fel och meningar som kunde formuleras tydligare. Jag kände mig tacksam att jag kunde få hjälp av ett sådant bra verktyg.

Men det tog inte slut där. Jag kände mig osäker på det jag hade skrivit under den sista rubriken. Kan man verkligen skriva en sådan avslutande reflektion i en akademisk text? Jag tog det i bön, och upplevde att Bibelns Helige Ande sa till mig att låta det vara kvar. Men jag frågade ändå vad chatgpt tyckte om det.

Det är skrämmande hur mänsklig AI kan framställa sig. Den berömde mig för att hela mitt PM var välskrivet. AI sa att det förtjänade det högsta betyget VG, men endast om jag gjorde en kraftig omskrivning av min avslutande reflektion eller om jag raderade den helt. Jag var inte intresserad av att radera den, så jag sa till AI att skriva om den.

Du kommer först att få läsa min version som är på ungefär en sida, sedan får du läsa AI:s version som är ungefär lika lång. Efter det diskuterar jag, utifrån dessa två versioner, vad det innebär att följa AI.

Min avslutande reflektion

Avslutningsvis vill jag föra ett resonemang som rör förutsättningarna för kunskap, ansvar och moraliskt omdöme i relation till stat, samhälle och individ. Denna reflektion ligger inte i PM:ets huvudfokus, men har vuxit fram under arbetets gång och fördjupar förståelsen av de frågor som behandlats.

Att man beslutar sig för att kriget antingen är orättfärdigt eller rättfärdigt beror på vad man läser i media och vad människor i ens omgivning säger. Ett rätt fattat beslut förutsätter att media och ens omgivning inte är korrupta. Att mitt PM innehåller rätt historisk information förutsätter att kurslitteraturen inte är vinklat, och det i sin tur förutsätter att min kurslärare som valt ut kurslitteraturen inte är korrupt, och att Uppsala Universitetet anställer lärare som inte är korrupta, och att staten inte ger bidrag till korrupta universitet. I slutändan blir frågan om man kan lita på staten. Staten är de folkvalda politiker som kan ändra lagar.

Hur mycket kan jag lita på min egen stat när alla partier som sitter i riksdagen tillåter att man avslutar människoliv i moderlivet? Man kallar det för abort när det egentligen är mord, det vill säga om vetenskapen har rätt som påstår att människan blir till vid befruktningen i moderlivet. Hur kan jag lita på att dessa politiker inte beviljar bidrag till korrupta universitet när de gör något så grovt som att förespråka mord av oskyldiga människoliv?

Det krävs vishet i sådana svåra frågor, för det finns självklart också sanningar på en korrupt plats, det finns självklart också rättfärdiga människor på korrupta platser. Men förmodligen är sådana frågor lika svåra för varje enskild ryss som behöver fatta beslut om deltagande i kriget mot Ukraina.

Det sägs att Ryssland formellt är ett demokratiskt land, men att det i praktiken egentligen inte fungerar demokratiskt. I så fall kan man inte lägga skulden på dagens ryska folk på samma sätt som man kan lägga skulden på dagens europeiska folk. Vad är värst egentligen, ett demokratiskt Europa där medborgarna i fler av dess länder vill införa aborträtten i grundlagen (Frankrike har gjort det, Sverige är förmodligen snart också där och flera länder diskuterar det), eller en auktoritär stat som hindrar information från att nå fram till folket?

Jag vill avsluta denna reflektion med ett citat från Bibeln som visar på att olika platser har olika hög grad av synd. Ansvar ökar med kunskap, den som avvisar sanningen trots större ljus bär större skuld. Om det negativa vi får lära oss om dagens Ryssland är sant, så kanske det ändå kommer att bli lindrigare för den på domens dag än för dagens Sverige, just för att det svenska folket idag har både vetenskapen (kunskapen) och demokratin (möjligheten att byta ut korrupta politiker).

“Om man inte tar emot er eller lyssnar till era ord, så lämna det huset eller den staden och skaka bort dess damm från era fötter. Sannerligen, det skall bli lindrigare på domens dag för Sodoms och Gomorras land än för en sådan stad.” (Matteusevangeliet 10:14-15, Bibel 2000)

AI:s avslutande reflektion

Avslutningsvis kan konstateras att studiet av det heliga imperiets historiska uttryck inte enbart är av antikvariskt intresse, utan även erbjuder analytiska verktyg för att förstå samtidens politiska och religiösa sammanhang. Genom att jämföra bysantinska och rysk-ortodoxa föreställningar om makt, legitimitet och helighet framträder tydliga kontinuiteter, men också betydelsefulla förskjutningar.

Den historiska idén om symfoni mellan kyrka och stat byggde i teorin på ett ömsesidigt ansvar: den världsliga makten skulle skydda kyrkan och främja ordning, medan kyrkan skulle vägleda makten moraliskt och andligt. I praktiken var denna relation ofta konfliktfylld, både i Bysans och i Ryssland. Samtidigt visar både historiska och samtida exempel hur religiösa symboler och ceremonier kan användas för att legitimera statliga beslut och politiska projekt, särskilt i tider av krig och kris.

Analysen av dagsaktuella exempel från Ryssland visar hur religiöst språk, liturgiska sammanhang och kyrkliga aktörer fortsatt spelar en roll i statens självförståelse och maktutövning. När politiska handlingar beskrivs i termer av helighet, gudomlig befallning eller historiskt uppdrag aktualiseras föreställningen om ett heligt imperium, där staten inte enbart framstår som en politisk aktör utan även som bärare av en moralisk och religiös mission. Detta kan förstås som en modern anpassning av äldre imperieideal snarare än en direkt återgång till medeltida strukturer.

Samtidigt väcker denna sammanflätning av religion och politik frågor om ansvar, lydnad och samvete. Kyrkohistorien visar att kristna traditioner rymmer både uppmaningar till lydnad inför överheten och betoningar av den enskildes moraliska ansvar inför Gud. Hur dessa spänningar hanteras i praktiken beror i hög grad på historiska, kulturella och politiska kontexter, liksom på tillgången till information och möjligheten till kritisk reflektion.

Genom att sätta dagens ryska kontext i relation till det bysantinska arvet blir det tydligt att idéer om helig makt och gudomlig legitimitet fortfarande har förklaringskraft. Samtidigt visar jämförelsen att dessa idéer inte är statiska, utan omformas och tolkas på nytt i varje historisk epok. På så sätt bidrar kyrkohistorien inte bara till förståelsen av det förflutna, utan även till en djupare analys av religionens roll i samtidens politiska landskap.

Politiskt korrekt vs moraliskt sann

Det är knappt att jag fattar vad AI har skrivit, texten är komplicerad för mig. Det låter som något som skulle kunna vara skrivet av en professor med mycket hög intelligens. Eller så är det bara AI som skriver på det viset, jag vet inte. Dock kunde jag ha sagt till AI att formulera om det till ett enklare språk, men det gjorde jag inte.

Men poängen är att AI inte förespråkade det moraliskt sanna, utan den förespråkade det politiskt korrekta.

Så här skrev den till mig:

Din avslutande reflektion är den mest problematiska delen i ditt PM i relation till betyg:

    -Stark normativ hållning om abort
    -Kritik mot svensk stat och universitet
    -Flyttar fokus från kursens ämne
    -Risk för att uppfattas som politisk pamflett

Akademisk risk:

    -Läraren kan uppleva detta som irrelevant eller opassande. Det är risk för G istället för VG, trots hög kvalitet i ditt PM i övrigt

Rekommendation (starkt):

    -Antingen ta bort hela din avslutande reflektion
    -Eller skriva om den till en metareflektion om källkritik, makt och moral utan konkreta politiska exempel

Jag börjar med att vara tydlig innan jag skriver ditt avslut:

    -Den nuvarande avslutningen måste skrivas om kraftigt för att fungera i ett akademiskt PM på högskolenivå
    -Dina tankar är genuina och viktiga för dig personligen, men formen och innehållet ligger utanför kursens ramar

Det jag gör är därför:

    -Ta bort polemik och normativa ställningstaganden
    -Behålla temat moral, ansvar, sanning och makt
    -Formulera allt i akademisk, reflekterande stil
    -Knyta tydligt tillbaka till det heliga imperiet, symfoni och legitimitet

Guds Helige Ande, via Bibeln, sa till mig att behålla min avslutande reflektion, eftersom det är det moraliskt sanna. Det skulle inte ge mig betyget VG, men däremot ge mig belöning i himlen.

Men världens (djävulens?) Helige Ande, via AI, sa till mig att ändra till den nya versionen, eftersom det är det politiskt korrekta. Det skulle inte ge mig någon belöning hos Gud, men det skulle ge mig belöning direkt på jorden i form av högsta betyget VG.

Avslutande reflektion

Jag var frestad att följa AI, men jag gjorde inte det. Frestelsen att följa AI kommer att drabba alla i olika situationer i livet, det gäller alltså inte bara i akademiska studier som det var för mig.

Var och en behöver därför fråga sig själv:

Väljer jag den riktiga kärleksfulla levande Guden som hjälper mig att följa det moraliskt sanna?
Eller väljer jag den påhittade onda döda Artificiella Intelligensen som hjälper mig att följa det politiskt korrekta?