Selma Gamaleldin

 

Blogg

Här hittar du mina blogginlägg.

2024-08-16

Jeremia 36

Mitt facebookinlägg den 25 juli 2024:

Har du någonsin brottats med en fundering och önskat svar av Gud?

Hela juli månad har en tanke cirkulerat i mitt huvud: Herre, det kan väl inte vara möjligt att du låter en person som följt dina lagar och älskat dig få plågas av sjukdomar och bli dödligt sjuk?

Och så för en vecka sedan hamnade jag i 2 Kungaboken 18-20 i min bibelläsningsplan.

Kung Hiskia
•Gjorde det som var rätt i Herrens ögon, precis som hans förfader kung David
•Avskaffade alla platser där avguderi pågick
•Förtröstade på Herren
•Ingen av kungarna vare sig före eller efter honom var som han
•Han höll sig till Herren i allt och vek aldrig från Gud
•Han följde de lagar Herren hade gett Mose.

Han var alltså den perfekte kungen som en nation skulle kunna ha.

Men ändå lät Gud honom bli dödligt sjuk vid 39 års ålder, det är min ålder idag. Gud skickade profeten Jesaja till Hiskia för att förbereda honom inför döden.

Men Hiskia ville leva, han hade säkert sina skäl till varför han ville leva. Hade jag själv blivit dödligt sjuk idag så skulle min dotter vara orsaken till att jag skulle vilja fortsätta leva.

Hiskia vände sig då mot väggen och bad till Herren: ”Herre, kom ihåg hur jag har levt inför dig troget och helhjärtat och gjort det som är gott i dina ögon!” Och han grät förtvivlat. 2 Kungaboken 20:2-3, Nubibeln

Innan Jesaja (profeten) hade lämnat den mellersta palatsgården, kom Herrens ord till honom igen: ”Gå tillbaka till Hiskia, fursten över mitt folk, och säg: Så säger Herren, din förfader Davids Gud: ”Jag har hört din bön och sett dina tårar. Jag ska göra dig frisk, och om tre dagar ska du gå till Herrens hus. Jag ska förlänga ditt liv med femton år. Jag ska rädda dig och denna stad från den assyriske kungens makt. Jag ska försvara denna stad för min och för min tjänare Davids skull.” Jesaja sa: ”Ta fram en kaka av fikon.” De gjorde så och lade den på svullnaden. Så blev Hiskia frisk. ‭‭2 Kungaboken‬ ‭20‬:‭4‬-‭7‬ ‭Nubibeln‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬‬

Till dig som känner någon som har följt Bibeln och älskat Gud av hela sitt hjärta, men som plågas av en sjukdom och som kanske till och med är dödligt sjuk. Det finns inget annat svar att ge än att Gud har låtit det ske. Det är lätt att tänka ”Men hon/han har ju inte gjort något som förtjänar detta!” Läs om kung Hiskia.

Till dig som är sjuk eller dödligt sjuk. Du vet mycket väl att du är en syndare, men du vet också att du har levt ditt liv som kung Hiskia, du har alltså älskat och följt Guds ord (Bibeln) och lyssnat på hans profeter. Till dig vill jag säga att du har rätt att be Gud om att förlänga ditt liv. Var inte rädd för att fråga om något så stort. Om du känner att du har dina skäl till att stanna kvar på denna jord, så lyft upp det till Gud. Det finns ingen garanti att du får som du önskar, men du ska veta att du har rätt att fråga och att det faktiskt finns en chans att Gud bönhör dig. Så var inte rädd för att fråga, Gud är din pappa och du är hans barn.

Slut på Facebookinlägget.

- Jag förstår inte Gud! Vad är det som gäller egentligen? Inläggets kommentarsfält var öppet i 5-6 dagar. Ingen sa ett ord om löftet i Jakobsbrevet. Inte heller en enda, inte ens mina närmaste kristna vänner, sa något om det privat till mig trots att de hade sett inlägget. Det var ingen på eller utanför Facebook som kontrade med detta bibelcitat:

Om någon är sjuk, ska han kalla på församlingens ledare, och de ska be för honom och smörja honom med olja i Herrens namn. Deras bön, som bes i tro, ska göra den sjuke frisk, och Herren ska resa upp honom. Och om den sjuke har syndat ska han bli förlåten. Bekänn därför era synder för varandra och be för varandra, så att ni kan bli botade. Den rättfärdiges bön har stor verkan. Jakobsbrevet 5:14-16, Nubibeln

Det är ju så tydligt! Det är ju ett löfte att den sjuke ska bli frisk! Jag skrev att det inte är en garanti att man blir helad. Men det skaver, det känns inte som att det kommer från dig. För det står ju något annat i Bibeln. Men jag fick ju ett godkänt av dig att publicera inlägget. Lät du mina åsikter slinka med där för att jag skulle fundera vidare på det? Eller ville du pröva dem som läste inlägget, om någon skulle protestera? Eller var den meningen verkligen från dig, och kanske är det jag/vi som har missat något i Bibeln?

Gud, du vet att jag verkligen inte vill vara en sådan där falsk profet som människor älskar att lyssna på. Jag tittade på youtubevideon av amerikanen Mike Winger som avslöjade ”profeten” Brandon Briggs.

https://www.youtube.com/live/hwisXDKSwdM?si=f0XoGXs2a9KbTn2v

Jag blev lurad att tro att Brandon Briggs var en profet tills att jag såg Mike Wingers video, då skämdes jag. Jag skrev ett inlägg om detta på Facebook, att jag blev lurad och att jag ville varna andra. Jättemånga kristna verkar ha blivit lurade, men ingen verkar vilja erkänna det. Jag har sett att en amerikansk kristen youtuber, med över en miljon prenumeranter, blivit lurad, och även en svensk tidning som står på kristen grund. Jag vill verkligen inte bli en sådan person som Brandon. Det är min stora fruktan. Tänk om jag blir som han?

Det verkar vara många kristna i Sverige som plågas eller är döende på grund av sjukdom, men som inte får bönesvar av dig. De är tacksamma när de får höra att sjukdomen inte är på grund av någon synd, de känner sig befriade från ansvar. Tänk om jag skrev så för att jag omedvetet ville göra de kristna läsarna nöjda? Jag har fått höra från teologer och andra extremt mycket kunniga i Bibeln, både nära vänner och de som jag inte känner, att alla kristna inte blir friska från sina sjukdomar trots bön till Gud. De kanske har påverkat mig så att jag tänker som dem nu?

- Mitt barn, undersök saken närmare i Bibeln så ska jag hjälpa dig på vägen.

- Jag gör så.

Det finns otro

Läser man de fyra evangelierna så blir verkligen alla sjuka människor som tror på Jesus botade av honom. Däremot, i staden Nasaret (där Jesus växte upp) vägrade man att tro. Deras otro ledde till att Jesus endast kunde bota ett fåtal människor.

Sedan lämnade Jesus platsen, och han kom till sin hemstad tillsammans med sina lärjungar. När det blev sabbat undervisade han i synagogan, och många som hörde honom blev förvånade och sa: ”Varifrån har han fått detta? Varifrån har han fått denna visdom, och att han kan göra sådana under med sina händer? Det är ju bara snickaren, Marias son, bror till Jakob, Joses, Judas och Simon, och hans systrar bor också här hos oss.” Och så retade de sig på honom. Då sa Jesus till dem: ”En profet blir föraktad bara i sin egen hemstad, bland sina släktingar och i sin egen familj.” Så kunde han inte göra några under där, förutom att han botade några få sjuka genom att lägga händerna på dem. Han förvånade sig över deras otro. Sedan vandrade Jesus runt i byarna och undervisade. Markus 6:1-6, Nubibeln.

Och på grund av deras otro gjorde han bara några få under där. Matteus 13:58, Nubibeln

Nedan bibelcitat är ett exempel på en man som tror. Men han verkar ändå ha problem med otro och önskar få hjälp av Jesus att få bort den.

”Hur länge har han varit sådan här?” frågade Jesus hans far. Han svarade: ”Ända sedan han var liten. Och den har ofta kastat honom i elden eller i vattnet för att döda honom. Ha medlidande med oss och hjälp oss, om du kan!” ”Om jag kan?” svarade Jesus. ”Allt är möjligt för den som tror.” ”Jag tror”, utropade pojkens far. ”Hjälp min otro!” Markus 9:21-24, Nubibeln

För att få bönesvar krävs det tro från båda hållen. Saknas det tro på Jesus Kristus hos de som ber så kan det gå riktigt illa, som vi ser i bibelcitatet nedan.

En grupp kringvandrande judiska andeutdrivare fick då för sig att de skulle uttala Herren Jesus namn över dem som var besatta av onda andar. De sa: ”Jag besvär er vid den Jesus som Paulus talar om!” Det var sju män, söner till den judiska översteprästen Skeuas, som försökte sig på detta. Men den onda anden svarade dem: ”Jag känner till Jesus och vet om Paulus, men vilka är ni?” Och sedan kastade sig mannen som var besatt av den onde anden över dem alla och slog dem, så att de var tvungna att fly ut ur huset nakna och blodiga. Apostlagärningarna 19:13-16, Nubibeln

Tro som leder till helvetet

Många i det judiska rådet trodde på Jesus, men vågade inte erkänna det öppet för att de hellre ville bli ärade av människor än av Gud.

Ändå fanns det många, till och med i det judiska rådet, som trodde på Jesus, men med tanke på fariseerna vågade de inte erkänna det öppet, för att inte bli uteslutna ur synagogan. De ville hellre bli ärade av människor än av Gud. Johannes 12:42-43, Nubibeln

De människor som inte vill erkänna Jesus öppet har en garanterad plats i helvetet.

Om någon bekänner mig inför människorna, ska jag inför min Fader i himlen bekänna honom. Men den som förnekar mig inför människorna ska jag förneka inför min Fader i himlen. Matteus 10:32-33, Nubibeln

I dagens Sverige är det lätt att erkänna Jesus som sin Herre och ändå få behålla sitt jobb. Staten har till och med lag på att man inte får diskriminera någon baserat på personens religion/ideologi. Men hur många av dagens svenskar skulle erkänna Jesus som sin Herre om det innebar att man blev utesluten från sitt jobb?

Liksom en kropp utan livsande är död, så är en tro som inte omsätts i praktisk handling död. Jakob 2:26, Nubibeln

Att erkänna Jesus som sin Herre i ett samhälle och/eller i en familj som utesluter en på grund av det, är kanske den minsta praktiska handlingen man kan utföra innan tron klassas som död.

Tro som leder till himmelriket

Man tror på att Gud finns och man är villig att lyda (omsätta sin tro i praktisk handling).

1. Tron är indelad i olika nivåer från svag till stark.

Acceptera den som har en svag tro, utan att sätta er till doms över det diskutabla. Romarbrevet 14:1, Nubibeln

Det är bra att läsa hela Romarbrevets kapitel 14 så att man förstår mer. En svag tro har INTE något att göra med de tydliga synderna som beskrivs i Bibeln. Man kan alltså inte säga att någon har en svag tro och att det är därför som personen är homosexuell. En svag tro innebär att man till exempel bara äter grönsaker trots att Gud har tillåtit oss att äta kött (det kött som är tillåtet enligt Bibeln). En svag tro kan också innebära att man till exempel inte dricker vin trots att Gud har tillåtit det (alltså den varianten av vin som fanns på Bibelns tid och inte dagens extra alkoholiserade).

Vi som har en stark tro är skyldiga att hjälpa de svaga med deras problem, och inte bara tänka på oss själva. Romarbrevet 15:1, Nubibeln

Tron växer med tiden.

Syskon, vi måste alltid tacka Gud för er, och det finns goda skäl till det, för er tro fortsätter att växa och er kärlek till varandra blir hela tiden större. 2 Thessalonikerbrevet 1:3, Nubibeln

Tron kan vara så extremt liten att den gränsar till otro, och då kan man inte längre be och få svar av Gud.

När Jesus och hans lärjungar var för sig själva igen, frågade de Jesus: ”Varför kunde inte vi driva ut den (demonen)?” ”Därför att ni har så liten tro”, svarade Jesus. ”Sannerligen säger jag er: om ni hade tro som ett senapsfrö, kunde ni säga till det här berget: ’Flytta dig dit bort!’ och det skulle göra det. Inget skulle vara omöjligt för er.” Matteus 17:19-20, Nubibeln

Det är endast genom tro som man, av Guds nåd, får komma in i himmelriket.

Vad står det i Skriften? Jo, att ”Abraham trodde Gud, och därför räknades han som rättfärdig”. Romarbrevet 4:3, Nubibeln

När vi nu har blivit rättfärdiga inför Gud genom att tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus. På grund av tron på honom har vi fått tillträde till den nåd vi nu befinner oss i. Stolta och glada kan vi se fram emot Guds härlighet. Romarbrevet 5:1-2, Nubibeln

Man kan alltså inte tänka: ”Jag ska betala för mitt inträde till himlen genom att göra massor av goda handlingar”. Sådana tankar är hemska när man tänker lite djupare på det. Det är i så fall inte min kärlek till Gud och till mina medmänniskor som driver mig att göra gott, utan det är att jag är en egoist som vill komma in till himlen. Det förvånar mig inte om det finns människor (i alla religioner, inklusive kristendomen) som ger alla sina pengar till de fattiga, inte av medlidande för deras svåra situation, endast för att man tror att man kommer in i himmelriket på det viset.

Om jag har fått förmågan att tala andra språk, både människors och änglars, men inte visar kärlek, då liknar jag en gonggong eller en skrällande cymbal. Om jag har fått profetians gåva och känner till alla hemligheter och har all kunskap, och om jag har en tro som är så stark att jag kan flytta berg, men inte har kärlek, då är jag ingenting. Om jag ger allt jag äger till de fattiga, och låter mig brännas på bål, men inte har kärlek, då har jag ändå inte gjort något av värde. 1 Korintierbrevet 13:1-3, Nubibeln

Däremot ska en kristen tänka: ”Gud älskar mig så mycket att jag får inträdet gratis till himmelriket, det enda jag behöver göra är att tacka ja till det. Det tycker jag är så kärleksfullt av Gud att jag därför vill visa Gud hur mycket jag älskar Honom tillbaka genom att lyda Honom. Och eftersom att Gud älskar alla människor så vill jag också älska alla människor. Jag ska ge till de fattiga för att jag vill älska de fattiga så som Gud älskar de fattiga, och inte för att betala mitt inträde till himlen.”

De som tackar ja till den kärleksfulla gåvan (nåden) av Gud kan i sin tur välja att vara mer eller mindre egoistiska, genom att lyda Gud olika mycket på jorden. Det finns kristna som tackar ja till att komma in i himmelriket, men samtidigt vill de njuta av det världen ger och därför lyder de Gud i en mindre skala.

2. Lydnaden är indelad i olika nivåer från lite till mycket.

På grund av den nåd Gud gav mig lade jag, som en erfaren byggmästare, grunden, och sedan bygger någon annan vidare på den. Men var och en som bygger måste tänka på hur han bygger. Ingen kan lägga en annan grund än den som redan är lagd, och den grunden är Jesus Kristus själv. På den grunden kan man bygga med guld, silver och ädelstenar, eller med trä, gräs och halm, och det ska visa sig vad man har byggt, när den dagen kommer som ska avslöja det. Hur vars och ens verk är ska elden pröva. Den vars bygge består ska få lön för sitt arbete. Men den vars verk brinner ner blir utan lön. Själv ska han dock bli räddad, men som ur eld. 1 Korintierbrevet 3:10-15, Nubibeln

Bibelcitatet ovan visar oss att det finns kristna som lyder mycket och som kommer att få lön för det i himlen. Men visa oss också att det finns kristna som har lytt Gud extremt lite här på jorden, och som därför inte kommer att få någon belöning alls i himlen förutom att få plats där med nöd och näppe.

För dem som lyssnade på detta berättade han (Jesus) också en liknelse, eftersom de nu var nära Jerusalem och de trodde att de nu skulle få se Guds rike komma. Han sa: ”En man av kunglig släkt gav sig iväg till ett avlägset land för att krönas till kung och sedan komma tillbaka. Han kallade till sig tio av sina tjänare och gav dem en summa på tio pund att dela på och förvalta i affärer, tills han skulle komma tillbaka. Men hans landsmän hatade honom, och de sände en delegation efter honom för att meddela att de inte ville ha honom till kung. När han sedan trots allt blivit krönt till kung och kom tillbaka till sitt land, kallade han till sig de tio tjänare som han hade gett pengar och ville ha reda på hur mycket de hade tjänat på sina affärer. Den första mannen kom och rapporterade: ’Herre, de pengar jag fick att förvalta har tiodubblats.’ ’Bra!’ sa kungen. ’Du är en god tjänare. Du har visat dig trogen i smått. Därför ska du nu få ansvar över tio städer.’ Nästa man kunde också rapportera en vinst för sin herre, fem gånger så stor som den ursprungliga summan. Då sa hans herre till honom: ’Du ska få ansvar över fem städer.’ Men en av tjänarna lämnade bara tillbaka den summa han hade fått från början och förklarade: ’Jag har förvarat pengarna tryggt, inlindade i en duk. Jag var rädd för dig, herre, eftersom du är en hård man som tar ut vad du inte har satt in och skördar vad du inte har sått.’ Då sa kungen: ’Jag dömer dig efter dina egna ord. Du är en ond tjänare! Du visste att jag är hård och tar ut vad jag inte satt in och skördar vad jag inte sått. Varför satte du då inte in mina pengar på en bank, så att jag åtminstone hade fått ränta på dem när jag kom tillbaka?’ Sedan vände han sig till dem som stod där: ’Ta pengarna ifrån honom och ge dem till mannen som tiodubblade sitt pund.’ ’Men herre’, sa de, ’han har ju redan tio pund!’ ’Jag säger er att den som har ska få mer, medan den som inte har ska bli fråntagen till och med det han har. Och mina fiender, de som inte ville ha mig till kung, för dem hit och avrätta dem här inför mig.’ ” Lukas 19:11-27, Nubibeln

Bibelcitatet ovan visar att det finns olika belöningar/lön. De tio tjänarna fick varsitt pund. Alla människor har fått möjlighet att lyda Gud lika mycket eftersom att Gud är rättvis. Den som hade tiodubblat sitt pund (varit väldigt lydig) fick beröm genom att bli kallad för ”god tjänare” och lönen blev att han fick ansvar över tio städer. Den som hade rapporterat en femdubbel vinst (varit mindre lydig) fick inget beröm, han fick inte höra att han var en god tjänare och hans lön var mindre, han fick ansvar över fem städer. Och den som inte gjort något alls med sitt pund, men ändå erkände Gud som sin Herre, blev kallad för en ond tjänare. Om jag har förstått bibeltexten rätt så kommer denna onda tjänare ändå att komma in till himlen (räddad, men som ur eld), eftersom att han ändå har erkänt kungen (Jesus) som sin herre. Kungens fiender kommer däremot att avrättas (hamna i helvetet).

Samla inte skatter här på jorden, där de förstörs av mal och mask och lätt kan bli stulna av inbrottstjuvar. Samla skatter i himlen, där varken mask eller mal förstör och där de är säkra för tjuvar. Matteus 6:19-20, Nubibeln

Jesus talar om skatter i plural.

Nej, älska era fiender och gör gott mot dem, och ge lån utan att oroa er för om ni får det tillbaka. Då ska ni få stor lön och bli den Högstes barn, för han är själv god mot dem som är otacksamma och onda. Lukas 6:35, Nubibeln

Jesus beskriver storleken på lönen.

Se, jag kommer snart, och jag har med mig lön som ska ges till var och en efter hans gärningar. Uppenbarelseboken 22:12, Nubibeln

Se upp så att ni inte förlorar det som ni har arbetat för, utan får full lön. 2 Johannesbrevet 1:8, Nubibeln

Frågan är om det är lön eller belöning som vi får, kanske både och. Men oavsett hur det ligger till med den saken, när Jesus kommer tillbaka och dömer oss ska vi som träder in i himlen bli belönade/få lön efter hur våra gärningar har varit på jorden.

Den Helige Anden hjälper oss att lyda Gud

Inträdet till himlen är ENDAST tack vare Guds nåd. Människan tar alltså emot inträdet som en gåva från Gud. Alla människor som vill ha den gåvan får den. Det finns de som kommer att ta emot den. Men det finns andra som kommer att slänga gåvan i soporna trots att de är helt medvetna om vad det är som de slänger. Det är vad den fria viljan handlar om, alltså att vi får välja bort Gud.

Den lön vi får i himlen är alltså baserad på våra handlingar, på vilken nivå av lydnad som vi har haft här på jorden. Och eftersom att Gud är rättvis så innebär det att vi alla har fått förmågan att kunna lyda lika mycket. Vare sig man jobbar som städare eller som kung, om man är fattig eller rik, är outbildad eller välutbildad, är kines eller svensk, så kan var och en tiodubbla sitt pund just där man befinner sig.

Därför, mina kära, så som ni alltid har varit lydiga, arbeta nu med fruktan och bävan på er frälsning (räddning), inte bara när jag är hos er utan desto mer när jag är borta. Det är ju Gud som verkar i er, så att ni av vilja och i gärning gör det han vill. Filipperbrevet 2:12-13, Nubibeln

Jag är räddad in i himmelriket endast genom min tro, men jag kan också arbeta på min räddning genom att vara mer lydig. Att jag skriver detta blogginlägg är för att Gud har rört vid (verkat i) mitt hjärta så att jag ska vilja skriva det. I min egen kraft har jag dock varit tveksam och osäker, och jag hade gärna sluppit skriva den, men Gud har rört vid mig så starkt att jag känner att jag bara måste skriva den.

Men när jag tänker: ”Jag ska inte tänka på honom och inte mer tala i hans namn”, då blir det som om det brann en eld inom mig, instängd i mitt innersta. Jag försöker stå emot, men jag kan inte. Jeremia 20:9, Nubibeln

Men hur starkt Gud än rör vid mitt hjärta och hur starkt det än känns att det inte går att säga nej, så har jag i grund och botten fortfarande min fria vilja att säga nej. Hade jag sagt nej så hade min lön i himlen sjunkit. Gud vet att jag har en stark önskan att lyda Honom 100%. Och Gud vet också att jag inte klarar av att göra det i egen kraft utan behöver en eld som driver mig. Den elden behövs eftersom att jag lever i ett land som mördar sina barn (abort), ger sina barn och äldre till främlingar på (ofta) främmande ställen istället för att själva vårda dem hemma hos sig, kvinnor som föredrar karriär framför att uppfostra sina barn och män som uppmuntrar kvinnor till det, läkare som tillåts av staten att skära av könsorgan på fullt friska människor, och mycket annat. Men det mest ondskefulla av allt, det som har lett till att allt detta onda ens har kunnat äga rum, är de kristnas kärlek till pengar, alltså kyrkans kärlek till pengar. Det är så pass svårt att lyda Gud i detta land att Han måste låta en eld från sig driva mig fram för att jag ska orka med den rollen som jag har. Och den elden, gissar jag, är nog olika intensiv beroende på vad man har fått för roll och i vilket samhälle det är man lever i. Vi kristna som tror och lyder Bibeln har fått Den Helige Anden som en hjälpare just för att vi inte orkar i egen kraft att behöva lida för Jesus Kristus. Denna sommar, de sista dagarna av juni, efter mitt förra blogginlägg, bad jag Gud om den dubbla dosen av Anden. Jag sa till Gud att jag är för trött nu i denna roll och att jag behöver extra hjälp.

”Vad vill du att jag ska göra för dig, innan jag blir hämtad härifrån?” frågade Elia när de gick över. ”Låt mig få dubbelt så mycket av den ande som du själv har”, bad Elisha. ”Du har bett om något mycket svårt”, svarade Elia. ”Men om du ser när jag tas bort ifrån dig, då ska du få vad du begär, annars inte.” 2 Kungaboken 2:9-10, Nubibeln

Profeten Elisha fick se när profeten Elia togs bort ifrån honom. Han fick dubbelt så mycket av Guds Ande. Var det egoistiskt av Elisha att fråga efter det? Nej, det tror jag inte. När Elisha fick vara Elias medhjälpare/lärjunge/elev så fick han nog uppleva många svårigheter utöver det vanliga. En profet i Gamla Testamentet, som levde i ett riktigt ont samhälle, hade den absolut svåraste rollen som man kunde ha. Förmodligen bävade Elisha inför att börja gå den vägen utan stöd från Elia, och bad därför om extra hjälp inför att gå in i den rollen.

Petrus, som var Jesus lärjunge, klarade från början inte av att lida för Jesus trots att han verkligen ville det. Petrus såg hur romarna arresterade Jesus, och när folket där kände igen honom så förnekade han att han var en av Jesus lärjungar, och förnekelsen upprepades tre gånger. Det är först när lärjungarna får Den Helige Anden på pingstdagen som de frimodigt börjar förkunna om Jesus. Petrus hade, efter att ha blivit fylld av den helige Anden, fått vittna om Jesus för folket i Israel, hållit ett tal om Jesus i templet, botat en förlamad man och sedan blivit arresterad tillsammans med Johannes. När de blev frisläppta sökte de upp de andra och de bad tillsammans. Gud fyllde dem sedan ytterligare en gång till med den Helige Anden. Kanske var det just där som de fick den dubbla dosen av Anden?

”Herre, se nu hur de hotar oss! Så hjälp nu dina tjänare att frimodigt förkunna ditt budskap! Visa din makt och bota de sjuka, låt tecken och under ske genom din heliga tjänare Jesus namn!” När de hade slutat be, skakade platsen där de var samlade och alla fylldes av den heliga Anden och förkunnade Guds budskap frimodigt. Apostlagärningarna 4:29-31, Nubibeln

Exempel på lydnad

Hela kapitel 58 i Jesaja i Gamla Testamentet förklarar lydnad väldigt bra. Nubibeln har gett kapitlet rubriken ”Rätt fasta och sabbat”. Jag har plockat ut ett bibelcitat därifrån som jag personligen tycker sammanfattar det hela väldigt bra:

Dela din mat med den hungrige, erbjud den fattige och hemlöse husrum, ser du någon som saknar kläder, så klä honom, vänd inte ryggen åt dina egna! Då ska ditt ljus bryta fram som gryningen, och dina sår ska läkas. Din rättfärdighet ska gå framför dig, och Herrens härlighet som skydd bakom dig. Då ska Herren svara när du ropar, och när du ber om hjälp, säger han: ’Ja, här är jag.’ Om du slutar upp med allt slags förtryck, upphör med hån och förtal. Jesaja 58:7-9, Nubibeln

Dela din mat med den hungrige! Vänd inte ryggen åt dina bröder och systrar i tron! Och DÅ ska såren läkas.

Förra året var jag med i en kristen hemgrupp i Botkyrka Pingstförsamling, vi träffades en kväll varje vecka hemma hos varandra. I den hemgruppen fanns det tre ledare, varav två av dessa varit kristna i minst 30 år. En av dessa ledare är en högt ansedd filosof och teolog och som hade känt mig sedan år 2021. I januari i år hamnade jag i stor ekonomisk svårighet. Jag behövde låna 20 000kr, jag hade inte ens råd för mat. Jag hade lämnat in min bil till en bilhandlare (kvdbil) och väntade på att någon skulle köpa den via deras nätauktion, och när min bil så småningom blivit såld skulle jag kunna lämna tillbaka pengarna. Jag skickade ut en förfrågan i vår gemensamma whatsappgrupp. På den tiden hade hemgruppen delats upp i två hemgrupper, och jag hade hamnat hos de två äldre kristna ledarna, men vår Whatsappgrupp var fortfarande samma som den var från början. Ingen i hemgrupperna ville låna mig pengar. Det var alltså minst 13 vuxna personer. En äldre man som precis hade blivit kristen, bara några månader tidigare, var på väg att låna mig 10 000kr, men sedan ångrade han sig. Sedan sa en av de ledare, som varit kristen i över 30 år, att han kunde låna mig 10 000kr, men han ångrade sig när han fick veta att den nykristne äldre mannen hade ångrat sig. Det jag fick höra sedan var: ”Vi ska be för dig”. När jag skickade ut ett meddelande till alla igen på whatsappgruppen och skrev att ingen ville låna mig pengar och att jag tackade för deras böner, så fick jag direkt ett samtal från en kristen kvinna. Denna kvinna hade tidigare kontaktat mig på Messenger och vi hade där pratat om att hon skulle besöka denna hemgrupp. När jag frågade hemgruppen om lånet så hade hon bara nyligen besökt hemgruppen och gått med i Whatsappgruppen, och hon var fortfarande främmande för mig och för hela hemgruppen. Hon ringde mig, och efter samtalet swishade hon över 20 000kr inom ett par timmar, det var den 4 januari. När bilen såldes fick hon tillbaka sina pengar, det var den 29 januari. Hon kände inte mig förutom vad hon hade läst om mig i media och på Facebook. Utan bil hade jag inte längre möjlighet att vara kvar i den kyrkan eller i den hemgruppen, men jag blev ledd av Gud till att börja gå till Pingstkyrkan i Södertälje som fanns närmare mitt hem, där jag fortfarande är till idag.

Mina syskon, vad är det för nytta med att säga att man tror om man inte omsätter sin tro i praktisk handling? Kan en sådan tro rädda någon? Om en troende bror eller syster har varken mat eller kläder, räcker det då med att säga till dem: ”Var lugna. Klä er varmt och ät ordentligt”, om ni inte ger dem vad de behöver? Så är det alltså med tron. Om den inte omsätts i praktisk handling är den i sig själv död. Jakob 2:14-17, Nubibeln

Vem var det som lydde Gud och delade sina resurser med mig i denna händelse? Det var inte de människor som kände mig, utan det var en kristen främling. Hon och jag kände ju inte varandra och av det skälet visste hon naturligtvis inte om det gick att lita på mig, och jag är helt säker på att den tanken förstärktes inom henne när hon såg att de människor som faktiskt kände mig inte var villiga att låna ut till mig. Det var som att de andra i hemgruppen hade gett henne ett kvitto på att hon inte skulle få pengarna tillbaka. Hon berättade för mig efteråt att hon hade tagit pengarna ur sitt sparkonto och att hon faktiskt inte hade en aning om ifall jag skulle betala tillbaka det.

Om ni lånar ut pengar till dem som kan betala tillbaka, är det något man bör tacka er för? Även syndare lånar ju till sina vänner om de får igen pengarna. Nej, älska era fiender och gör gott mot dem, och ge lån utan att oroa er för om ni får det tillbaka. Då ska ni få stor lön och bli den Högstes barn, för han är själv god mot dem som är otacksamma och onda. Lukas 6:34-35, Nubibeln.

Inte en enda av dem i gruppen har visat någon ånger efteråt över att de inte lånade mig pengar, det har gått över ett halvår nu. Jesus har sagt att vi ska låna ut pengar till våra fiender, men hemgruppen kunde inte ens låna ut till sin egen kristna syster i tron.

Och nu är frågan om det finns exempel i Bibeln på kristna församlingar/kyrkor som faktiskt gör det som är rätt.

Hur ska kyrkan fungera, egentligen?

Här kommer två bibelcitat som visar oss hur kyrkan ska fungera, vilket är Guds system. Det är inte omöjligt att applicera detta i kyrkan, eftersom att vi läser i Bibeln att det faktiskt har existerat.

De troende höll sig till apostlarnas undervisning och de hade gemenskap med varandra och bröt bröd tillsammans och bad. Människorna hade en djup respekt för dem och apostlarna utförde många under och tecken. Alla de troende var ständigt tillsammans och hade allting gemensamt. De sålde allt vad de ägde och delade med sig till varandra, allt efter vars och ens behov. Varje dag möttes de i templet, och i hemmen samlades de för att bryta bröd och äta tillsammans i glädje och uppriktig hjärtlighet, de prisade Gud och var omtyckta av hela folket. Varje dag lät Herren deras grupp växa, genom att fler och fler blev räddade. Apostlagärningarna 2:42-47, Nubibeln

Alla de troende var enade till hjärta och själ och ingen tyckte att det han ägde var hans eget utan alla delade med sig av vad de hade. Apostlarna vittnade med stor kraft om att Herren Jesus hade uppstått från de döda och Gud var mycket nådig mot dem alla. Ingen av dem saknade något. Alla som ägde mark eller hus sålde det och kom med vad de fått och lämnade pengarna framför apostlarna. De delades sedan ut åt var och en allt efter deras behov. Apostlagärningarna 4:32-35, Nubibeln.

I juni berättade jag för min före detta make om händelsen i hemgruppen som ägde rum i januari. Vi har en bra kontakt med varandra efter skilsmässan, vi hjälper och stöttar varandra i olika situationer, tack vare att vi vill att vår 10-åriga dotter ska må så bra som möjligt. Ibland händer det att vi i förbifarten berättar för varandra om jobbiga saker som hänt i våra liv den senaste tiden. Han är muslim och han har haft kontakt (ytterst lite) med en av dessa ledare i den hemgruppen. Han var inte överraskad när jag berättade om det som hänt mig. Men han verkade förvånad över att det kunde gå så långt. Sedan sa han: ”Liknande känslokalla beteenden, i olika situationer, har du ju sett i alla kyrkor som du har gått till i Sverige”. Under tiden som vi har varit gifta har jag, så som ett gift par pratar och diskuterar om allt, nästan alltid berättat för honom om olika händelser i olika kyrkor där man har gått rakt emot Bibeln. Hur ska min före detta make kunna få en djup respekt för de kristna (som det står om i apostlagärningarna) när hemgruppen betedde sig på det viset i januari? Hur ska han kunna tycka om dem när han precis hade fått veta av mig att de inte brydde sig om att hjälpa mig när jag var i nöd?

Många av de kristna och de icke-kristna kanske tänker att det inte går att ha ett sådant system för kyrkan, för man menar att människor kan utnyttja den. Men om vi läser noggrant vad som står i Bibeln så förstår vi att det faktiskt är omöjligt att lura Guds system. I Apostlagärningarna kapitel 5 får vi läsa om Ananias och hans hustru Sapfeira som försökte lura kyrkan. Gud lät aposteln Petrus få vetskap om detta, som i sin tur dömde Ananias. Gud lät sedan det gifta paret dö. Snacka om att Gud verkligen har en beskyddande hand över den kyrkan som är villig att lyda Gud 100%! Gud låter INGEN få komma undan med att lura den kyrkan!

En man som hette Ananias sålde en egendom tillsammans med sin hustru Sapfeira. Men med sin hustrus vetskap behöll han en del av köpesumman och överlämnade resten framför apostlarna. Då sa Petrus: ”Ananias, varför har du låtit Satan fylla ditt hjärta så att du ljuger för den heliga Anden och behåller en del av det du fått för din jord? Den var väl din när du ägde den och du disponerade väl över pengarna när den var såld? Varför har du i ditt hjärta bestämt dig för göra något sådant? Det är inte för människor du har ljugit utan för Gud.” När Ananias hörde dessa ord, föll han död ner på golvet och alla som hörde om händelsen blev helt förskräckta. Några yngre män kom sedan och svepte in honom och bar ut honom och begravde honom. Ungefär tre timmar senare kom Ananias hustru dit utan att veta vad som hade hänt. Petrus frågade henne då: ”Var det här hela den summa ni fick för jorden?” ”Ja”, svarade hon, ”det var det.” Då sa Petrus: ”Hur kunde ni komma överens om att försöka lura Herrens Ande? De steg du just hör utanför dörren är stegen av de män som har begravt din man och nu ska de bära ut dig också.” I samma stund föll hon ner framför Petrus och dog. När de unga männen kom in och fick se att hon var död, bar de ut henne också och begravde henne bredvid hennes man. Apostlagärningarna 5:1-10, Nubibeln

Men ansvaret att beskydda kyrkan ligger inte bara hos Gud. De kristna som samlas har också fått ett ansvar. Ett exempel är att när någon i kyrkan inte vill arbeta för att försörja sig själv så ska vi inte hjälpa den personen med pengar och inte ens umgås med denne. Det är en befallning på uppdrag av Herren Jesus Kristus.

När vi var hos er gav vi er följande regel: ”Den som inte vill arbeta ska heller inte äta.” Men nu har vi hört att det finns sådana bland er som lever ett oordnat liv. De arbetar inte utan sysslar med helt andra saker. På uppdrag av Herren Jesus Kristus befaller och förmanar vi därför dessa människor att arbeta i lugn och stillhet, så att de kan försörja sig själva. Och ni övriga, syskon, tröttna aldrig på att göra det som är rätt. Om någon vägrar att lyda det vi säger i det här brevet, så bör ni uppmärksamma honom och hålla er borta från honom, så att han får skämmas. Men behandla honom inte som en fiende, utan som en troende bror som behöver talas till rätta. 2 Thessalonikerbrevet 3:10-15, Nubibeln

Sedan har vi bedragare som vi inte ska släppa in i vårt hem. Den som tar emot en sådan blir medskyldig! Det är alltså riktigt allvarligt!

Många bedragare har spridits ut över världen, och de erkänner inte att Jesus Kristus har blivit en verklig människa. Varje sådan är en bedragare, en antikrist. Se upp så att ni inte förlorar det som ni har arbetat för, utan får full lön. Den som går sin egen väg och inte håller sig till Kristus undervisning har inte Gud med sig. Men den som förblir i hans undervisning har både Fadern och Sonen. Om någon kommer till er och vill undervisa om något annat än det här, så bjud inte hem honom och hälsa honom inte välkommen. Den som tar emot en sådan blir medskyldig till hans onda gärningar. 2 Johannesbrevet 1:7-11, Nubibeln

Sedan har vi exempel som tydligt berättar när exakt kristna måste uteslutas ur församlingen. Det är de som börjar leva i sexuell omoral, själviskhet, avgudadyrkan, förtal, fylleri, ELLER lurar andra på pengar.

I mitt tidigare brev skrev jag till er att ni ska hålla er borta från människor som lever i sexuell omoral. Men jag menade naturligtvis inte alla människor här i världen som lever i sexuell omoral, eller alla som är själviska, lurar andra på pengar eller tillber avgudar. Nej, då måste ni ju lämna världen för gott. Vad jag menade i mitt brev var att ni inte ska umgås med någon som kallar sig troende (kristen) men börjar leva i sexuell omoral, själviskhet, avgudadyrkan, förtal, fylleri, eller lurar andra på pengar. Sådana människor ska ni inte ens äta tillsammans med. De utomstående är det väl inte min sak att döma? Däremot är det ju er uppgift att döma dem som tillhör er församling. De utomstående döms av Gud. Men uteslut den som är ond bland er. 1 Korintierbrevet 5:9-13, Nubibeln

Det räcker alltså med att den kristne endast utför en enda av dessa onda gärningar för att uteslutas ur gemenskapen. Att man älskar sig själv mer, och därför behåller sina pengar för sig själv, är vad begreppet självisk betyder. I Svenska Kärnbibeln och Svenska Folkbibeln har man använt ordet girig istället för självisk. En självisk/girig person vill aldrig ge av sina pengar till sina kristna bröder och systrar, med vissa undantag som att till exempel få vara med i den kristna gemenskapen men ändå få behålla en del av sina pengar (som Ananias gjorde). En sådan person vill älska Gud lika mycket som den vill älska pengar. Men Jesus har sagt att det inte går.

Ingen kan tjäna två herrar, för antingen kommer han att hata den förste och älska den andre, eller att hålla sig till den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna Gud och mammon (rikedom/förmögenhet) samtidigt. Matteus 6:24, Nubibeln

I en kristen församling, enligt den bibliska modellen, hade alla i min förra hemgrupp blivit uteslutna för att de var själviska. Paulus kallar dem till och med onda. Och Bibeln säger att sådana inte får ärva Guds rike (får inte komma in i himmelriket på Domens dag).

Vet ni inte att ingen orättfärdig får ärva Guds rike? Bedra inte er själva. Ingen som lever i sexuell omoral, som tillber avgudar, som är otrogen i sitt äktenskap eller som ägnar sig åt homosexualitet, inte heller tjuvar, själviska människor, drinkare, förtalare eller de som lurar andra på pengar får ärva Guds rike. Vissa av er levde tidigare på det sättet, men har nu tvättats rena, helgats och gjorts rättfärdiga i Herren Jesus Kristus namn och i vår Guds Ande. 1 Korintierbrevet 6:9-11, Nubibeln

Men då är frågan vad exakt det är som man kan vara mer eller mindre lydig i utan att förlora inträdet till himmelriket. Kanske ”Gå ut i media och berätta om vad du har varit med om” är ett exempel på något som kan placeras under den kategorin, eller ”Lämna ditt trygga liv i Sverige, jag vill skicka ut dig som missionär i Kina” eller ”Säg upp dig från ditt jobb i Sverige, du ska vara kvar i landet men du ska syssla med något annat”.

Är du en kristen teolog, bibelöversättare, bibelskolelärare, missionär, pastor, författare, filmskapare eller med ett annat liknande yrke, som i många kristnas ögon (tyvärr) uppfattas som ”väldigt kristet och berömvärt”? (Man brukar tyvärr alltför sällan upphöja till exempel en städare som har levt ett troget liv som kristen) Och har du gjort enormt mycket för Gud i flera årtionden på det spåret? Om du någon gång, efter allt det goda som du har gjort, ändå inte vill dela med dig av dina pengar till dina kristna bröder och systrar, så kommer du att klassas som självisk/girig av Gud. Allt som du tidigare har gjort kommer inte att betyda något alls, hela ditt livsverk för Gud kommer att vara som bortblåst. Din plats kommer inte att vara i himmelriket om du inte ber Gud om förlåtelse och börjar vandra rätt igen.

Inte alla som säger ’Herre, Herre’ till mig kommer in i himmelriket, utan bara de som gör min himmelske Faders vilja. På den dagen ska många säga till mig: ’Herre, Herre! Vi har ju profeterat i ditt namn och drivit ut onda andar i ditt namn och gjort många under i ditt namn.’ Men då ska jag säga dem sanningen: ’Jag har aldrig känt er! Försvinn härifrån, ni laglösa!’ Matteus 7:21-23, Nubibeln

Dessa människor hade profeterat enligt Guds vilja, och drivit ut onda andar och gjort många under, som hjälpt många människor oerhört mycket. Det finns mycket mer som man kan ha gjort som kristen, till exempel skrivit kristna böcker som hjälpt miljoner människor, översatt Bibeln till svenska som hjälpt flera hundratusen svenskar, missionerat i Kina och lett hela samhällen till Jesus, varit en profet som lett ett helt ondskefullt land till att börja gå på rätt spår med Gud igen, skapat en filmserie om Jesus som hjälpt många miljoner att få lära känna Jesus, och så vidare. Vad du än har gjort för gott, allt kommer att hamna rakt i papperskorgen på Domens dag om du väljer att sluta som en självisk/girig person. Det är inget som jag hittar på, utan allt står klart och tydligt i Bibeln.

Låna eller ge pengar

Jag hamnade nyligen i en ekonomisk kris igen, de sista dagarna i juli. Jag frågade en kristen vän om jag fick låna pengar av honom. Det är en vän som jag har känt i två år och som jag upplevt att Gud har bekräftat för mig och för honom att vi ska vara familj. Ungefär som vi läser i bibelversen nedan:

Intill Jesus kors stod hans mor, hans moster, Klopas hustru Maria och Maria från Magdala. När Jesus såg sin mor och bredvid henne den lärjunge som han älskade, sa han till henne: ”Kvinna, låt honom vara din son!” Sedan sa han till sin lärjunge: ”Låt henne vara din mor!” Från den stunden lät lärjungen henne bo hemma hos sig. Johannes 19:25-27, Nubibeln

Min vän sa att han precis hade fått in en gåva på 10 000kr som just nu var överflödig hos honom, och att jag kunde få låna dem, och att jag fick betala tillbaka pengarna under våren då jag hade möjlighet till det. Jag tackade ja och han skickade pengarna till mig den 29 juli.

Att fråga om lån av någon kristen i hemgruppen, i den pingstkyrkan som jag har gått i det senaste halvåret, borde vara något självklart eftersom att det är dem som jag träffar varje vecka och dem som borde vara min närmaste familj. Men att fråga dem är något som jag absolut inte vill göra, den gemenskapen är viktig för mig och min dotter. Jag skulle absolut inte riskera att den förstörs genom prat om pengar eftersom att jag har sett hur känsliga (snåla) kristna är när det kommer till pengar. Så jag frågade istället en kristen vän, som inte bor i samma stad som mig, med honom kände jag att en sådan fråga inte skulle skada vår vänskap.

På kvällen, den dagen då jag fick lånet av honom, kom panikångest över mig och jag började gråta över att jag hade tagit ett lån. Det är definitivt inget fel på att ta lån, Bibeln tillåter ju det. Men jag tror att det måste ha varit en traumatisk upplevelse för mig med allt som hade pågått det senaste året. Det var skilsmässan som var känslomässigt svår och även innebar en oviss ekonomisk framtid, och huset som inte gick att sälja på ett år eftersom att det var inflation, och ett stort bolån som behövde återbetalas fram tills att huset blev sålt, och paniken över att mina pengar hade tagit slut innan huset blev sålt, och hemgruppen (de som jag trodde var mina bröder och systrar i tron på Jesus Kristus) i den förra pingstkyrkan som chockade och sårade mig genom att inte vilja låna mig pengar, och jag som inte hade ett ordentligt jobb, och stressen med att hitta boende när huset blev sålt, och sedan stressen med flytten till lägenheten som delvis behövde möbleras, och samtidigt var jag länge utan kontakt med alla mina syskon (på grund av Palestinafrågan som jag skrivit om i ett tidigare inlägg) vilket var både känslomässigt jobbigt men också svårt då jag inte kunde fråga dem om lån. Hade min tro på Gud varit riktigt stor så hade inget av detta berört mig på djupet, utan jag hade tagit allt med ro. Konsekvensen efter hela det året blev tyvärr att en skada uppstod i mitt psyke, något som jag kunde ha blivit besparad om jag bara hade en starkare tro på Gud under hela den perioden. Det påminner mig om ett bibelställe, där jag med min lilla tro beter mig som lärjungarna.

Sedan steg Jesus i en båt och åkte över sjön tillsammans med sina lärjungar. Och plötsligt blåste en fruktansvärd storm upp med höga vågor som slog in över båten. Men Jesus sov. Då gick hans lärjungar fram till honom och väckte honom och sa: ”Herre, rädda oss! Vi förgås!” Men Jesus svarade: ”Varför är ni rädda? Så lite tro ni har!” Sedan reste han sig upp och talade strängt till vinden och sjön, och det blev alldeles lugnt. Männen blev alldeles häpna. ”Vad är detta för en sorts människa”, sa de till varandra, ”eftersom till och med vinden och sjön lyder honom?” Matteus 8:23-27, Nubibeln

Allt detta pågick under ett år, från maj 2023 då skilsmässopapprena skickades in och huset lades ut till salu, ända till maj 2024 då huset överlämnades till de nya ägarna och jag flyttade ut. Det var den ena bomben efter den andra under hela den perioden. Det fanns även flera andra stora bomber i mitt liv, som inte hade något med ekonomin att göra. Bland annat att min dotter under hösten, som då var 9 år, började sova varannan vecka hos mig, vilket nästan krossade mig fullständigt. Jag var så rädd under hela året och trodde verkligen att jag, i vilken stund som helst, skulle förgås. När min vän också sa, i samband med lånet, ”Du behöver inte betala någon ränta för det” (det var inget som jag hade frågat om) så var det som att det brast för mig, jag kände att jag höll på att gå sönder inuti mig. Jag började uppleva posttraumatisk stressyndrom (PTSD).

Då bad jag och grät inför Gud att befria mig från detta lån, inte för att lånet var något ont i sig utan för att jag psykiskt just nu mådde skit av det. Och då kom en persons namn upp i mitt huvud under bön, det var namnet på en kristen främling som under förra sommaren (år 2023) hade kontaktat mig helt oväntat. Han kände till mig via media och sa att Gud hade lagt på hans hjärta att ge mig pengar som gåva. Då (alltså förra sommaren) tackade jag nej till pengarna eftersom att Gud hade sagt att jag skulle säga nej. Men i november, när mina pengar hade tagit slut, så bad jag Gud om hjälp. Och under samma dag som jag bad så hörde mannen plötsligt av sig igen. Vi pratade i telefon och han sa att han skulle skicka pengar till mig, men sa inte hur mycket. Sedan skickade han 30 000kr som täckte exakt de räkningar som jag behövde betala just då, en summa som jag aldrig tidigare har fått av någon i mitt liv, det var svårt att förstå att det verkligen hände på riktigt. Nu var jag i kris igen, exakt ett år efter att han första gången hade hört av sig till mig, och nu var det jag som kontaktade honom, den 29 juli, och frågade om han kunde ge mig en summa som Gud lade på hans hjärta. Jag sa inte hur mycket jag behövde och han sa inte hur mycket han skulle skicka. Den 30 juli skickade han 10 000kr, den exakta summan som jag hade fått låna av min kristna vän. Gud gav mig exakt vad jag behövde. Direkt skickade jag vidare pengarna till min vän. Och jag var därmed fri från det lånet.

Jag är verkligen inte emot lån, jag är så tacksam för att vi svenska medborgare får ta CSN-lån för att studera. Utan CSN-lån hade jag till exempel inte kunnat gå bibelskola på en folkhögskola i två terminer, en utbildning som hjälpte mig att utvecklas mycket som kristen, och jag hade inte kunnat utbilda mig till lärare på universitet i fyra år. När jag har jobbat, och inte studerat, så har återbetalningsplanen som CSN gett mig varit att betala tillbaka ungefär en tusenlapp i månaden. Det har inte varit några svårigheter för mig, och jag har betalat in det med glädje.

Men ett CSN-lån är egentligen enklare att ta, för att lånet inte är bundet till en fysisk person utan till staten. Det finns inga känslomässiga kopplingar till staten och inte heller känner jag mig som en tiggare. Det är min rättighet som svensk medborgare att få ta det lånet. Men jag har inte känt att det är min rättighet att få ett lån från en kristen vän eller från en hemgrupp i kyrkan, i det sammanhanget känner man sig som en tiggare, eftersom att risken finns att de säger nej trots att de har pengar. Att få ett nej från sina kristna bröder och systrar som har pengar är extremt förödmjukande.

När det gäller min kristne vän så måste jag säga att jag blev besviken på honom. Av alla människor jag känner så trodde jag aldrig att han skulle vara en sådan, det existerade inte i min världsbild att det ens skulle kunna vara möjligt. Med tanke på alla årtionden som han har varit kristen, och att han kan Bibeln minst 1000 gånger bättre än mig och även det stora verk som han har gjort för Herren under sitt liv, så kunde jag inte ens föreställa mig att något sådant skulle komma från honom. Min kristne vän hade sagt till mig: ”Jag fick pengarna som en gåva av en kristen och jag behöver inte dessa just nu, du kan få låna dem till våren”. Varför kunde han inte säga: ”Jag vet att du har sagt att du vill låna pengarna, men jag vill ändå prova att fråga om jag får ge dig dem istället. För jag känner dig, jag vet att du är en ärlig person som har kämpat hårt de senaste tre åren och jag vet att det senaste året har varit galet tufft för dig”. Efter att han fick veta att jag tog pengar från en kristen främling endast för att betala tillbaka till honom, så borde han ha sagt till mig: ”Selma, det känns inte rätt att du tar pengar av en kristen främling. Nästa gång du är i akut behov av pengar så får du gärna fråga mig om jag har pengar att ge dig”. Jag hade till och med berättat för min vän att jag fick panikångest över lånet och att jag på kvällen hade kontaktat den kristna främlingen för att snabbt återbetala pengarna till honom. Min kristne vän reagerade inte så mycket på det, utan tog bara emot pengarna från mig.

Det var inte bara hemgruppen som hade förödmjukat mig med att inte låna mig pengar, även denna väldigt nära vän till mig hade gjort det genom att inte erbjuda mig pengarna som gåva. Men när jag blev förödmjukad av hemgruppen så blev jag räddad av Gud genom att få låna av en främling, den kristna kvinnan. Och när jag blev förödmjukad av min vän så räddade Gud mig genom att få en gåva av en främling, den kristna mannen. Jag kände att jag var mer värdefull för dessa kristna främlingar, som endast kände mig via media, än vad jag var för hemgruppen och för min kristne vän som verkligen kände mig och som ska vara min familj. Vart tog kärleken vägen? Är det så man behandlar varandra i en familj?

Medan Jesus fortfarande talade till folket, kom hans mor och bröder dit och ville prata med honom, men de stannade utanför huset. Någon sa till honom: ”Din mor och dina bröder står här utanför och vill prata med dig.” Men han svarade: ”Min mor och mina bröder! Vilka är det?” Sedan pekade han på sina lärjungar och sa: ”Det här är min mor och mina syskon. Var och en som gör min himmelske Faders vilja är min bror, min syster och min mor.” Matteus 12:46-50, Nubibeln

Är det så jag ska behandla min 10-åriga dotter när hon är vuxen och har ett eget hem? Om hon kommer och säger till mig: ”Mamma, jag behöver låna pengar av dig. Du vet hur katastrofalt mitt år har varit och hur jag nästan har gått under av det”. Ska jag då svara henne: ”Vänta lite så ska jag se om Den Helige Anden talar till mig om jag ska låna eller ge dig pengar”? Nej! Jag kommer inte att behandla henne som de närmaste kristna har behandlat mig. Det står klart och tydligt i Bibeln hur jag ska agera. Mitt svar till henne kommer att vara: ”Älskling, du har kämpat hårt. Du och jag har pratat väldigt mycket under de senaste åren och speciellt under det sista året som varit väldigt svårt för dig, och jag har tänkt och bett mycket för dig. Jag ser ditt hjärta för Gud och hur du har varit lydig Gud i allt. Allt jag själv äger och de pengar jag har kommer från Gud, och just nu har Gud till och med gett mig mer än vad jag behöver. Säg bara vad du behöver så ska du få det, och inget behöver du återbetala”.

Det får mig att tänka på hur värdelös Gud måste känna sig för många av dagens kristna. Vi svenskar betalar runt 30% till staten, och det är vi själva som har valt de politiker/partier som bestämt att det ska vara så. Men vi kan inte ens betala 10% till vår kung i himlen genom att ge pengarna till kyrkan. 10% är vad Gud ville att det israeliska folket i Bibelns Gamla Testamentet skulle betala för att hålla igång templet. Vi har valt (genom demokrati) att förlita oss mer på världens system än på Gud, eftersom att vi ger mer pengar till staten. Det är väldigt förödmjukande för Gud att vi älskar världen mer än honom. Det skulle inte förvåna mig om det existerar kristna i Sverige idag som säger till sin kyrka: ”Jag ser att kyrkan har varit lydig Gud men är fattig och är i akut behov av pengar för att överleva. Eftersom att Gud har välsignat mig denna månad med mer pengar än vad jag behöver (och i övrigt fick jag pengarna av en kristen som gåva) så är jag därför villig att LÅNA er dem. Ni får betala tillbaka om ett halvår, när ni får in den summan på något sätt”. Hur sjukt låter inte det? Det är exakt det som hände mig.

Den 1 aug, två dagar efter att min kristne vän hade fått tillbaka pengarna av mig så får jag ett meddelande av honom. Det var något i stil med: ”Jag såg ditt inlägg på Facebook om Pride. Tack för att du igen talar sanningen. Gud har lagt på mitt hjärta att ge dig 2000kr”. Jag bad över det som han hade skrivit och svarade tillbaka att jag nu inte var i behov av pengar och att Gud hade sagt till mig att tacka nej till pengarna. Jag tog alltså inte emot dem. Men detta gav mig många frågor i mitt huvud. Han har följt mig på Facebook i flera år och vet att jag hela tiden skriver obehagliga sanningar om situationen i vårt land och att jag jämför det med vad Bibeln säger. Jag skriver sådant som han och många andra kristna inte skriver på sin egen Facebooksida (rädda för att förlora yrke/status/pengar/vänner/familj/kollegor/sponsorer/ära?). Varför tyckte han att just detta inlägg var så speciellt och att jag skulle få 2000kr i samband med det? Hade han fått dåligt samvete för att jag tagit emot 10 000kr som en gåva av en kristen främling bara för att betala tillbaka till honom? Ville han på det viset tysta ner sitt samvete genom att ge en liten del av den ursprungliga summan som jag var i behov av? Älskar han sina pengar mer än sin kristna syster (sin familj!)? Är han självisk? Försöker han lura mig genom att påstå att Gud bett honom ge mig 2000kr och inte 10 000kr? Är han en Ananias, som låtit sitt hjärta fyllas av Satan, och som har försökt lura Den Helige Anden? Och vad kommer i så fall att hända med honom om han inte erkänner sin synd, drabbas av sjukdom/dö/annat? Frågor som är viktiga att ställa.

Att vänta på att Den Helige Anden ska tala till en ifall man ska ge av sina pengar till sina kristna bröder och systrar som lytt Gud i allt, är en idé som kommer från djävulen. Om en kristen bror eller syster i min hemgrupp eller någon nära kristen vän som jag känner bra utanför min kyrka, som jag ser har kämpat och lytt Gud i allt, ber mig om pengar, då är Bibeln klar och tydlig med hur jag ska agera.

När jag och min exmake fick huset sålt i mars fick vi ut en summa var. Av den summan hade Gud sagt till mig att ge 9700 kr som gåva till just denna kristna vän (som lånade mig 10 000kr den 29 juli och fick tillbaka dem den 30 juli). Jag gjorde som Gud sa, bara några dagar efter att huset blev sålt, och det kom som en överraskning för honom. Det var otroligt svårt för mig att ge pengarna till honom. Jag har aldrig i mitt liv gett någon en sådan stor summa på en och samma gång, och dessutom var jag själv i extremt stort behov av pengarna då jag behövde fortsätta betala av det höga bolånet i ytterligare två månader (mars och april), och sedan behövde jag delvis möblera den nya lägenheten och behövde försörja mig under sommaren.

När jag gav 9700kr i mars till denne kristne vän, så var det efter att jag hade bett och fastat från mat i ett dygn. Och trots det så upplevde jag stora svårigheter med att ge dem. Som jag skrev innan så var jag i mycket stort behov av pengarna plus att jag aldrig hade gett en sådan stor summa tidigare, och dessutom hade min vän inte ens frågat mig om han kunde få eller låna pengarna och inte ens visat något tecken på att han var i behov av dem. Men hur svårt jag än har det i mitt liv så ska det inte vara ett hinder för mig att ge när Gud ber mig att göra det. I ena stunden tänkte jag: ”Hur i hela friden är detta sunt? Jag ger av pengar som jag verkligen kommer att behöva de närmaste månaderna. Om någon får veta detta så kommer de tro att jag är en dåre som behöver låsas in”. Samtidigt gick den andra halvan av mig och tänkte: ”Selma, tror du på Bibeln eller inte?! Tror du på en Gud som kan försörja dig eller inte?! Skärp dig nu och lyd det Gud har sagt till dig att göra!”

Ända till idag har jag inte en enda gång nämnt ett ord för min kristne vän om de 9700kr som jag hade gett honom under våren. Och jag basunerar inte heller ut sådant till andra. Tyvärr måste jag ta med denna händelse i detta inlägg. Gud själv har uppmanat mig att ta med det på grund av ett högre syfte. Mitt motiv är alltså rent, och Gud är mitt vittne. Annars är det denna regel som jag alltid följer:

När du ger en gåva till en nödlidande, ropa då inte ut det till andra. Var inte som hycklarna som basunerar ut sina goda gärningar i synagogorna och på gatorna för att få beröm! Sannerligen säger jag er att de redan har fått ut sin lön. Nej, om du hjälper någon, så ska inte din vänstra hand veta vad den högra gör. Ge din hjälp i det fördolda. Då kommer din Fader, som ser allt, att belöna dig. Matteus 6:2-4, Nubibeln

Vårt mål är inte att vara kristna som ger/lånar ut pengar från ett överflöd, som min kristne vän som hade tänkt låna ut pengar till mig från sitt överflöd. Vårt mål är att vara som den fattige änkan, hon som gav allt hon hade när hon kände att Gud kallade henne att göra det. Hon lyssnade på Jesus ord och litade på att Gud skulle försörja henne. Hon älskade Gud mer än pengar.

Sedan gick Jesus och satte sig mittemot kammaren, där offerkistorna stod, och såg hur folk kom och lade sina pengar i dem. Många som var rika lade dit stora summor. Men så kom en fattig änka och lade dit två kopparslantar, alltså ett öre. Då kallade han till sig sina lärjungar och sa till dem: ”Sannerligen säger jag er: den där fattiga änkan gav mer i offerkistan än alla de andra, för de gav bara en liten del av sitt överflöd. Men hon, som är så fattig, lade dit allt hon ägde, allt vad hon hade att leva på.” Markus 12:41-44, Nubibeln

När han (Jesus) sedan skulle fortsätta sin väg, kom en man springande och föll på knä framför honom och sa: ”Gode Mästare, vad ska jag göra för att få evigt liv?” ”Varför kallar du mig god?” frågade Jesus. ”Ingen är god förutom Gud. Buden kan du: ’Du ska inte mörda, Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap, Du ska inte stjäla, Du ska inte vittna falskt. Du ska inte lura av någon det som är hans, Visa respekt för din far och mor. ’ ” ”Mästare”, svarade mannen, ”allt detta har jag hållit ända sedan jag var ung.” Då fylldes Jesus av kärlek och såg på honom och sa: ”Det är bara en sak som fattas dig. Gå och sälj allt du äger och ge pengarna åt de fattiga. Då ska du få en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig.” Men när mannen hörde det mörknade hans ansikte och han gick bedrövad bort, för han ägde mycket. Jesus såg sig omkring och sa till sina lärjungar: ”Hur svårt är det inte för den som har pengar att komma in i Guds rike!” Markus 10:17-23, Nubibeln

Har man läst och förstått att hela Bibeln säger att Jesus är Gud, då vet man att det Jesus sa till mannen var: ”Vet du om vem du har benämnt mig som? Du säger att jag är god. Och jag säger dig att endast Gud är god. Så ja, du har rätt när du benämner mig som god eftersom att jag är Gud”. Jesus (Gud) befallde mannen att sälja allt han ägde och ge pengarna åt de fattiga. När jag är helt säker på att det är Gud som har bett mig att ge en viss summa pengar till någon eller några, eller kanske allt jag äger, då är målet att jag inte ska tveka en sekund på att ge dem. Jag måste lita blint på att Gud försörjer mig. Jag måste älska Gud mer än pengar, ett krav för att komma in i himmelriket, enligt Jesus.

Inte bara kristna bröder och systrar ska ge varandra allt efter vars och ens behov. Paulus säger till oss att även de rättfärdiga kyrkorna emellan sig ska ge varandra. Observera att man inte ska ge pengar till vilken kyrka som helst bara för att de kallar sig ”kyrka”, utan man ger pengar till den kyrkan som verkligen lyder Guds ord, den rättfärdige kyrkan.

Om någon bara är villig att ge, är han välkommen med vad han har och förutsätts inte ge något han inte har. Det är ju inte meningen att de andra ska leva i överflöd, medan ni får det svårt. Nej, det handlar om att fördela tillgångarna rättvist. Just nu är det ni som lever i överflöd och kan hjälpa andra. En annan gång är det tvärtom. På det sättet blir det rättvis fördelning, som det står skrivet: ”Den som samlade mycket hade inte för mycket, och den som samlade litet hade inte för lite.” 2 Korintierbrevet 8:12-15, Nubibeln

Var och en ska i sitt hjärta bestämma sig för hur mycket han vill ge. Det får inte ske motvilligt eller av tvång, för Gud älskar den som ger med glädje. 2 Korintierbrevet 9:7, Nubibeln

Gud vill att vi ska hjälpa varandra med pengar, och menar att vi är giriga om vi inte gör det, men samtidigt vill Gud att det ska ske av fri vilja.

Tyvärr är det många kristna som tänker: ”Det är mina pengar, inte Guds, jag gör vad jag vill med dem. Jag ger och lånar så som jag önskar ge och låna, Gud har inget med det att göra”. De lurar sig själva. Tror de att Gud inte har kraft? Gud är skaparen av hela universum. Hela jorden tillhör Gud. Han behöver bara blinka och på samma dag låta pengarna försvinna från en människa för att tas över av en annan människa. Om man har svårt för att släppa sin girighet, så hjälper det nog om man skaffar sig lite Gudsfruktan. Ett citat från min bok (Mitt pronomen är hen! Fast vad säger Bibeln?) om gudsfruktan:

”För att bli vis började jag med att läsa hela Ordspråksboken i Gamla Testamentet, en av de första meningarna i den boken säger att visheten börjar med att man fruktar Herren. Gudsfruktan är alltså inte att man ska darra av skräck som om man såg ett människoätande monster. Det är det problematiska med språk, att ordens betydelse förändras med tiden. En gång i tiden betydde ordet grym att man var ondskefull, idag betyder det att man är häftig/cool och om 30 år kanske det ordet betyder något annat. Min förståelse av att ha läst Bibeln på svenska (utan att jag har kunskap i Bibelns originalspråk) är att ordet gudsfruktan är ungefär en sammansmältning av dagens betydelse av orden respekt, heder, tillit, lydnad och frivillighet. Ta dessa fem ord, koka ihop dem i grytan och fram kommer ordet gudsfruktan. Men det kvarstår ett problem, människor som har fått en mycket dålig bild av till exempel orden respekt och lydnad, de förknippar orden med ett slavliknande förhållande. Vad gör man då? Jo, för att nå fram till dem behöver man skapa en relation till dem och lyssna in de ord som de använder och använda sig av deras ord. Det var så jag jobbade som lärare under mina nästan 5 år i yrket, det var en period då jag till exempel använde ordet ”coolt” hela tiden just för att mina elever använde det. Mitt mål var att de skulle ta till sig av min undervisning i de olika ämnena, och ett av tillvägagångssätten för att lyckas nå fram till det målet är att tala deras språk.”

Jag hoppas verkligen att jag har lyckats nå fram med de rätta orden till dig som läser detta. Men är det ändå något som skaver hos dig av det jag har skrivit så ber jag att Gud fyller i med sina ord för att hjälpa dig att förstå mig fullt ut. Annars går det också bra att fråga mig direkt.

Det sista jag vill ta med under denna rubrik är en händelse som ägde rum de senaste dagarna. Jag hade lämnat min dotter på en aktivitet i Södertälje och behövde sitta i ungefär en timme för att vänta på mitt tåg hem. Så jag beslutade mig för att köpa en bakelse och en kopp te från Espresso House och sätta mig på deras uteservering på en stol vid ett litet runt bord. Efter en stund kommer en äldre främmande man och sätter sig precis vid stolen bredvid mig vid mitt bord. Han säger ”Åh, vad gott det ser ut med din dricka och din bakelse.” Och efter en till stund säger han: ”Har du en femma att låna mig?” varpå jag svarar: ”Tyvärr”. Han sitter kvar tyst i tio minuter bara några centimeter ifrån mig. Sedan kommer det en kvinna gående förbi mig som tappar sin väska och sina påsar, hon plockar snabbt upp dem och tittar på mig och skäms. Jag uppmuntrar och tröstar henne, och direkt efter det väljer mannen att lämna mig. Men det intressanta är att under dessa tio minuter som han satt där så bad jag till Gud för mig själv: ”Herre, du vet att jag inte har några problem med att ge pengar till de behövande. Jag har inte en femma men jag har en femhundrasedel i min väska just nu, jag skulle kunna ge den till honom om du önskar det” varpå Gud svarar nej till det. Sedan ber jag igen: ”Ok Gud, ska jag istället ge honom resten av bakelsen? Minns du Gud den där gången när en främmande man på tåget frågade om han kunde få resten av min Snickersglass som jag hade börjat äta på och jag gav honom det? Det blir samma sak nu” varpå Gud svarade nej. Där satt jag och åt och drack medan han tittade på, och jag hade inte tillåtelse av Gud att ge honom något, det kändes lite udda att sitta på det sättet, men jag hade Gud med mig och då var jag lugn. Det jag vill säga är att vi ska vara väldigt lyhörda för vad Den Helige Anden säger när det gäller att ge till främlingar. Vi vet inte om pengarna kommer att gå till att köpa sex, droger eller alkohol och därför behöver vi Guds övernaturliga hjälp i den frågan. Hade jag gett honom resten av min bakelse så kanske han hade upplevt att han fått ett litet finger av mig men egentligen önskat ta hela handen och sedan börjat förfölja mig överallt. Man kan alltså inte ge pengar (eller annat, som till exempel en enkel bakelse) till vem som helst och hur som helst. Detta gäller även i relation till våra fiender som är ute efter att skada oss. Man ska vara helt redo i sinne och hjärta att ge pengar till främlingar och till sin fiende, men det gäller att vara vis och mycket lyhörd för Den Helige Anden för att veta när, hur, var och till vem man ska ge.

Ska jag verkligen prata om pengar så här?

Det är verkligen hysch hysch att prata om pengar bland sina kristna bröder och systrar. Men den viktiga frågan är om det är ok att tala om det på det viset som JAG gör i detta inlägg. Kanske måste jag göra det, om det är så att min roll de senaste tre åren har varit att hjälpa den vilsna kristenheten i Sverige att komma på rätt bana igen.

Man kanske kan säga att min roll, som Gud har gett mig, har varit väldigt lik Deboras roll i Gamla Testamentet. Hon var en domare för Israels folk, den enda kvinnan i hela Bibeln som var en ledare för folket. Och anledningen till att hon blev ledare var uppenbarligen för att det inte fanns några modiga män i Israel som ville träda fram. Den mannen (Barak) som Debora gav ett meddelande till från Gud, om att han ska gå ut i krig och segra, vågade inte ens lyda. Han sa att han skulle göra det endast om Debora följde med, och då svarade hon att hon skulle göra det men att hans sätt att agera inte var rätt. Hans feghet resulterade i att han inte fick äran. Det går att läsa mer om Debora i Bibeln, i Domarboken kapitel 4-5. Barak påminner om dagens fega kristna ”mäktiga” män i Sverige (de stora pastorerna, teologerna etc) som inte vågar gå fullt ut med Gud, de har alla sina avgudar som de värnar om: sitt politiska parti, sitt arbete, sin familj, sin kärlek till pengar, sitt livsverk för Gud som ger många poäng (ära) hos de kristna osv. Allt som jag har gått igenom de senaste tre åren borde egentligen en svensk kristen man ha fått gå igenom, hela Bibeln vittnar om att det är så det ska vara. Men var är denna svenska kristna man? Tydligen finns det inte en enda i Sverige. Det är skrämmande när man tänker på det.

Israel SAKNADE ledare, tills Debora trädde fram, tills hon blev en mor för Israel. Domarboken 5:7, Nubibeln

Men man kan också likna min roll vid Paulus roll i Nya Testamentet, han var en apostel. I så fall måste jag titta på hur han agerade och vad han sa i olika situationer kring pengar.

Är jag inte fri? Är jag inte en apostel? Har jag inte sett Jesus, vår Herre? Är inte ni resultatet av det arbete jag har utfört för Herren? Om jag inte är en apostel för andra, så är jag i alla fall det för er. Ni är ju beviset på mitt apostoliska uppdrag från Herren. Det här är mitt försvar mot dem som kritiserar mig: Har vi inte rätt till mat och dryck? Har inte vi samma rätt att ta med oss en troende hustru som de andra apostlarna och Herrens egna bröder och Kefas? Är det bara Barnabas och jag som måste arbeta för att försörja oss själva? Om någon blir soldat, har han då inte rätt till lön? Om någon anlägger en vingård, äter han inte då av vindruvorna? Om någon vaktar en fårhjord, får han då inte dricka av mjölken? Är det här bara något folk säger? Säger inte lagen detsamma? I Moses lag står det ju: ”Du ska inte binda ihop munnen på en oxe som tröskar.” Var det bara oxarna som Gud tänkte på? Nej, han sa det naturligtvis med tanke på oss. Det var för vår skull som det skrevs att den som plöjer och den som tröskar ska göra det i hopp om att få del av skörden. Vi har sått ett andligt utsäde hos er. Är det då för mycket begärt att vi får skörda lite av ert materiella goda? Om andra har rätt att få något av er, har väl vi en ännu större rätt? Men vi har aldrig utnyttjat denna rätt, utan har försökt klara oss själva så gott vi kan, så att inget skulle bli till hinder för evangeliet om Kristus. Ni vet väl också att de som arbetar i templet får sin mat från templet, och att de som tjänstgör vid altaret får sin del av det som offras på altaret? På samma sätt har Herren bestämt att de som förkunnar evangelium ska bli försörjda genom sitt arbete. Men jag har aldrig använt mig av någon av dessa förmåner. Och jag skriver inte för att kräva något av er nu. Nej, jag skulle hellre dö än låta någon ta denna stolthet ifrån mig. Men att jag förkunnar budskapet är ändå inget jag kan vara stolt över. Det är ju något jag är tvungen att göra. Ve mig om jag inte förkunnar evangelium! Om jag själv hade bestämt mig för att göra det, då hade jag kunnat kräva att få lön för det. Men när jag nu gör det därför att jag måste, utför jag ju bara det som har anförtrotts åt mig. Men ska jag då inte få någon lön alls? Jo, att få förkunna evangelium utan kostnad för någon och utan att kräva vad detta budskap ger mig rätt till. 1 Korintierbrevet 9:1-18, Nubibeln

Snacka om att Paulus är tydlig och oblyg! Han säger att han har rätt att kräva lön för sitt arbete som apostel, men han kräver det inte. Alla oerhört många timmar som jag har lagt på att skriva min bok, skriva blogginläggen, skriva inlägg på Facebook och svara på alla kommentarer. Och all tid som jag var ute i media. Jag har inte bara gett av mina timmar utan jag har också blottat mina svagheter, synder, känslor, otillräckligheter, allt för att hjälpa den vilsne i Sverige som behöver hjälp, om det bara så vore för en enda person där ute. Jag har inte krävt att få bli försörjd av någon person vare sig kristen eller icke-kristen. Jag har under dessa tre år blivit försörjd av Lärarnas A-kassa och Försäkringskassan under den större delen av min tid som arbetssökande, av CSN när jag studerade teologi två terminer på Uppsala universitet, i samband med skilsmässan blev det en bodelning och jag fick halva vinsten i min ex makes företag som jag kunde leva på i ungefär 6 månader, jag har även lyckats få tre olika jobb under korta perioder och fått inkomst därifrån, och när huset såldes nu i mars fick jag en summa som jag skulle klara mig på fram till nu i augusti. Under alla dessa tre år har det varit ett bibelcitat som verkligen har cirkulerat i mitt huvud, något som jag hela tiden har påmint mig själv om.

Oroa er alltså inte för vad ni ska äta och dricka, eller för vad ni ska ta på er. För sådant jagar all världens folk efter. Er Fader i himlen vet att ni behöver detta. Sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så får ni allt det övriga också. Matteus 6:31-33, Nubibeln

Och det var inte förrän nu i sommar som jag kunde sluta oroa mig. Men när jag behövde ta ett lån från min kristne vän så blev jag riktigt förvirrad och chockad. Var det med lån som Gud hade tänkt försörja mig? Det hade jag inte väntat mig.

Så här har mina egna tankar gått

Söker jag verkligen Guds rike först och främst? Tänk om Gud inte är nöjd med mig och därför inte hjälper mig med pengar? Så som Bibeln befaller oss i Gamla Testamentet har jag gett tio procent av min inkomst till den kyrkan som jag har gått i det senaste halvåret, och utöver det även gett ytterligare pengar till den kyrkan när jag har känt att Gud önskat det av mig. Har jag kanske missat att ge någon gång då Gud ville att jag skulle ge? Jag har ju också gett en stor summa pengar till en kristen nära vän när huset såldes, jag gjorde det för att jag kände att det var vad Gud ville av mig. Jag har även gett till andra människor i min närhet som har haft behov av pengar. Borde jag ha behållit pengarna till svårare tider? Eller skulle jag kanske inte ha köpt de grejer som jag behövde för min nya lägenhet? Men jag har ju haft frid hos Gud i varenda krona som jag gett och betalat. Eller har jag brutit mot vilodagen någon gång? Behandlar jag någon illa, hånar eller förtrycker jag någon? Eller är det något annat?

Jag känner mig som en dödsdömd dåre på en arena som visas upp inför hela världen så att folk kan skratta åt mig, precis som aposteln Paulus kände sig.

Men nu verkar det istället för mig som om Gud har gett oss apostlar den lägsta statusen av alla. Vi är som dödsdömda på en arena och visas upp inför hela världen, ja, inför både änglar och människor. 1 Korintierbrevet 4:9, Nubibeln

Jag känner mig som profeten Jesaja som vandrade tre år barfota och utan kläder.

Samma år som Sargon, kungen i Assyrien, skickade överbefälhavaren till Ashdod och denne anföll och intog det, talade Herren genom Jesaja, Amos son. Han sa: ”Gå, ta av dig säcktyget från höfterna, och ta av dina sandaler!” Jesaja gjorde så och gick omkring utan kläder och barfota. Sedan sa Herren: ”Så som min tjänare Jesaja nu har gått omkring utan kläder och barfota i tre år som ett tecken och förebud för Egypten och Kush, så ska kungen i Assyrien föra bort de tillfångatagna egypterna och de landsförvisade kushiterna, unga och gamla, utan kläder och barfota, med bar bak, till skam för Egypten. Då ska de som förlitade sig på Kush och skröt över Egypten förskräckas och skämmas. Då ska de som bor vid denna kust undra: Om det nu gick så här med dem som var vårt hopp, dem som vi flydde till för att söka räddning från den assyriske kungen, vad har då vi för chans att klara oss?” Jesaja 20:1-6, Nubibeln

Vilken skam det måste ha varit för Jesaja att gå omkring på det sättet i den kulturen. Det är vad jag känner att Gud har bett mig att göra de senaste tre åren i etablerad och alternativ media, i sociala medier, i min bok, i min blogg och på min youtubekanal. Det har gått tre år sedan allting började, augusti 2021, allt på grund av att jag blev uppsagd av skolan för att jag inte ville säga pronomenet hen till en 7-årig pojke i min klass. Det känns som att jag har gått runt naken i samhället, skämt ut mig totalt, blottat hela mitt liv inför hela världen. Och jag väntar på att Gud ska säga att det är dags för mig att klä på mig igen.

Varför ska jag behöva ta ett lån från en kristen vän och varför ska jag behöva ta emot pengar av en kristen främling? Är det genom lån som Gud har planerat att försörja mig? Gud har ju gett ett löfte i Bibeln att Han ska försörja mig. Men efter allt jag har gjort de senaste åren så trodde jag inte att det skulle vara med lån som jag skulle bli försörjd, för att sedan böna och be Gud om hjälp för att slippa lånet, för att därefter få pengar av en främling istället för att kunna tjäna ihop pengarna själv.

De kristna i Sverige, som följer Bibeln (mer eller mindre), kommer att säga att det är jag som inte söker Guds rike, att det är därför som Gud inte försörjer mig, att det är därför som jag behöver ta lån. Och människor i Sverige som inte är kristna kommer att skratta åt mig för att de tycker att jag är en dåre som följer en bok (Bibeln) som har lett mig till att jag blev sparkad från mitt yrke och sedan behöver ta lån. Jag förstår personligen inte hur Gud tänker. På vilket sätt är detta ett vittnesbörd för kristna och andra människor?

Jag förstår inte varför Gud inte ger mig blogginläggen på en sekund. Varför kan det ta flera veckor för mig att skriva klart ett inlägg? Profeten Mose gick upp på berget och fick där anvisningar av Gud till folket. Han var där i fyrtio dagar och fyrtio nätter. Gud kunde ha gett dessa anvisningar till Mose på en millisekund. Varför skulle det behöva ta flera veckor? Jag blir ibland frustrerad att det ska ta tid att få ut blogginläggen. Det ligger mycket svett och tårar bakom många av dessa inlägg, och sista inlägget med demonerna sög ju nästan livsanden ur mig.

Mose gick upp på berget och in i molnet, och han stannade där uppe i fyrtio dagar och fyrtio nätter. 2 Moseboken 24:18, Nubibeln

Men är det meningen att jag ska förstå allt, eller hur funkar det egentligen?

Elia gav sig iväg och hittade Elisha, Shafats son, som höll på att plöja en åker. Han plöjde med tolv par oxar, och Elisha gick sist och körde det tolfte paret. Elia gick fram till honom och kastade sin mantel över axlarna på honom. Elisha lämnade oxarna och sprang efter Elia. ”Låt mig bara få kyssa min far och min mor till avsked. Sedan ska jag följa dig”, sa han. ”Gå tillbaka du”, svarade Elia. ”Du vet väl vad jag har gjort med dig? ” Elisha gick då tillbaka till oxarna och slaktade dem och använde virket från plogen till att göra upp en eld för att koka köttet, som han gav åt folket. De åt tillsammans. Sedan följde Elisha Elia och blev hans medhjälpare. 1 Kungaboken 19:19-21, Nubibeln

Profeten Elisha fick ju lära sig mycket genom att vara lärjunge åt profeten Elia. Varför har Gud inte låtit mig få bli lärjunge åt en profet? Varför har jag inte fått vägledning av någon som, med en profets ögon, har relation med Gud? Jag har letat överallt för att hitta någon som kan förstå mig i den rollen jag har blivit placerad i. Men vart jag än går så står alla som ett frågetecken. Var är alla profeter? De kristna i kyrkorna verkar ha drivit iväg alla profeter till ödemarken, eftersom ingen kristen längre vill lyssna på dem. Alla kristna verkar veta vad en pastor/präst är, eller vad en evangelist är, eller lärare, men ingen verkar ha koll på vad en profet är. De kristna som står mig närmast har svårt att tro mig: ”Nej, du har inte tjänsten som profet, du har nog bara den profetiska gåvan som det stor om i Korinterbrevet”. Var är min Elia? Var är profeten som kunde kasta sin mantel över mig och säga: ”Jag tror på dig Selma, kom och gå bredvid mig, lär av mig. När du sedan gör vad jag gör så kommer jag att vara den som förstår dig och kan hjälpa dig. Du kommer inte att vara ensam”.

De kristna i Sverige har slutat lyssna på sanningen, de vill bara ha tecken och under. Deras hjärtan har hårdnat. När ska Gud skicka mig till berget för att göra tecken och under, precis som Han skickade Elia för att visa folket vem Gud är?

”Jaså, där är du, du som dragit denna olycka över Israel”, sa Achav när han fick se Elia. ”Det är inte jag som drar olycka över Israel”, svarade Elia. ”Du och din familj har förkastat Herrens bud och följt baalsgudarna. Samla nu allt folk i Israel hos mig på berget Karmel, tillsammans med Baals fyrahundrafemtio profeter och Asheras fyrahundra profeter, som Isebel försörjer.” Achav meddelade då hela Israel och sammankallade alla profeterna på berget Karmel. Där stod Elia upp och talade till hela folket: ”Hur länge ska ni fortsätta att vingla mellan olika åsikter? Om Herren är Gud, följ då honom! Men om Baal är det, ska ni naturligtvis följa honom!” Men de gav honom inget svar. ”Jag är den ende av Herrens profeter som finns kvar, men Baal har fyrahundrafemtio profeter”, fortsatte Elia. ”Skaffa nu fram åt oss två tjurar. De får välja en av dem åt sig, stycka den och lägga den på veden, men utan att tända eld. Jag ska göra i ordning den andra tjuren och lägga den på veden, utan att tända eld. Sedan ska ni ropa till er gud, och jag ska ropa till Herren, min Gud, och den som svarar med eld är Gud.” Allt folket gick med på Elias förslag. Då vände sig Elia till Baals profeter: ”Välj en av tjurarna och gör den i ordning, för ni är många. Anropa sedan er gud, men tänd ingen eld.” De gjorde i ordning en av tjurarna som man gav dem. De ropade sedan hela förmiddagen på Baal: ”Baal, svara oss!” Men de fick inget svar, och då började de hoppa runt altaret som de hade gjort. Vid middagstid började Elia driva med dem. ”Ropa högre! Förvisso är han gud, men kanske är han upptagen med annat i sina tankar, eller också är han ute och reser! Han kanske rentav ligger och sover, så att ni måste väcka honom!” Då ropade de ännu högre, och, som deras sed var, skar de sig med svärd och spjut så att det blödde. De höll på med sitt profetiska raseri hela eftermiddagen ända tills det var hög tid för kvällsoffret, men ingen svarade dem, ingen röst hördes och ingen verkade bry sig om vad de gjorde. ”Kom nu hit till mig”, sa Elia då till allt folket. De kom till honom, och han byggde upp Herrens altare som hade rivits ner. Han tog tolv stenar, en för var och en av Jakobs söners stammar, hans, till vilken Herren hade sagt: ”Ditt namn ska vara Israel.” Av dem byggde han ett altare åt Herren. Han grävde därefter ett dike runt om det, som rymde två sädesmått. Sedan lade han upp veden, styckade tjuren och placerade den på veden. ”Fyll fyra hinkar med vatten och häll det över brännoffret och veden”, befallde Elia. När de hade gjort det, bad han dem att göra det en gång till. Sedan befallde han: ”Gör det en tredje gång.” När de för tredje gången gjorde som han sa rann vattnet ner över altaret och fyllde diket. När det var dags för kvällsoffret, gick Elia fram och bad: ” Herre, Abrahams, Isaks och Israels Gud, låt det i dag bli känt att du är Gud i Israel och att jag är din tjänare, som har gjort allt detta på din befallning! Herre, svara mig, svara mig, så att detta folk förstår att du är Gud och att du vill vända deras hjärtan tillbaka till dig!” Då kom en eld ner från Herren som brände upp offret, veden, stenarna och jorden och till och med torkade upp allt vattnet i diket. När folket såg vad som hände, föll de ner med sina ansikten mot marken och ropade: ”Herren är Gud! Herren är Gud!” Då sa Elia åt dem att ta Baals profeter till fånga. ”Låt inte en enda av dem komma undan”, befallde han. De grep dem allesammans, och Elia såg till att de fördes ner till bäcken Kishon och dödades där. 1 Kungaboken 18:17-40, Nubibeln

Det var bara när folket fick se ett under som de omvände sig. Herre, det känns som att det är den enda lösningen för det kristna folket i Sverige. De har gått så långt in i sina synder att de inte längre verkar klara av att ta sig ur utan att få beskåda tecken och under från dig. Det finns ju knappt någon kristen kvar som vet vad det innebär att be om förlåtelse för sin synd. Var är de ”stora/mäktiga” kristna teologerna, filosoferna, journalisterna, bibellärarna, pastorerna, bibelöversättarna som kan be om förlåtelse för sina synder? Var är de rättfärdiga kristna ledarna som ska visa de yngre vuxna kristna den rätta vägen? De unga vuxna kristna blir vilseledda! Jag ser hur de längtar efter sanningen, men istället tystas de ner av de äldre och leds till att börja älska avguden Pengar!

Ibland undrar jag om problemet ligger i att ledarna i kyrkan är för gamla för att leda och därför leder hela flocken ner i diket.

Och Herren talade till Mose: ”Detta gäller för leviterna: Varje man som är minst 25 år är skyldig att delta i tjänstgöringen vid uppenbarelsetältet. Vid 50 ska han dra sig tillbaka och inte längre göra tjänst. Han kan hjälpa sina bröder i deras tjänst i uppenbarelsetältet, men får inte utföra leviternas ordinarie uppgifter. Så ska du göra med leviterna och deras uppgifter.” 4 Moseboken 8:23-26, Nubibeln

Kanske är det dags att låta ledare i kyrkan som är över 50 år låta de yngre få leda? Det sägs idag att hjärnan är färdigutvecklad vid 25 år. Kanske händer det också något med hjärnan vid 50 år som gör att det inte är bra att vara ledare i kyrkan?

Men samtidigt känner jag ändå att de yngre vuxna borde säga ifrån. Varför säger de inte ifrån när de ser att de äldre gör fel? Varför följer de bara med strömmen? De har ju makten i sina händer att säga ifrån! De har ju Gud med sig! Vad är det som hindrar dem?

Ibland har jag känt mig som profeten Hesekiel. Många kristna lyssnar och ser på mig som om de gick på bio och tittade på en film. De går in, njuter av filmen (gråter, skrattar och hejar), går sedan ut och fortsätter leva sina liv som de alltid gjort, utan att ändra på sitt liv.

Du människa, dina landsmän pratar om dig vid husväggarna och dörrarna och säger till varandra: ’Kom, låt oss höra vad Herren har att säga!’ Mitt folk kommer till dig så som folk brukar komma, och de sätter sig framför dig för att lyssna till dig, men de handlar inte enligt det de hör av dig. De talar som om de vore hängivna, men i verkligheten är de ute efter egen vinning. Du har blivit för dem som en som bara sjunger kärlekssånger med vacker röst och spelar skickligt, för de hör vad du säger men handlar inte därefter. Men när det kommer – och det kommer – då ska de inse att det är en profet som har varit hos dem.” Hesekiel 33:30-33, Nubibeln

Jag brinner av vrede över ett folk som vägrar att lyda Gud. Jag känner mig uppfylld av Herrens vrede som profeten Jeremia.

Till vem ska jag tala, vem ska jag vittna för, så att de lyssnar? Deras öron är tillslutna, och de kan inte höra. Herrens ord föraktas bland dem, och de bryr sig inte om det. Jag är uppfylld av Herrens vrede. Jag orkar inte hålla inne med den. Jeremia 6:10-11, Nubibeln

”Gud, bränn upp hela Sverige, inklusive mig, låt oss alla dö, jag orkar inte se mer av detta onda, folket vill inte omvända sig, det är enklare om hela Sverige åkte upp i rök!” har mina tankar gått. Även Jeremia kände på det sättet, men när jag har berättat det för min kristna vän, som varit kristen i årtionden och kan Bibeln typ tusen gånger bättre än mig, så får jag bara svaret: ”Selma, du behöver lära dig att älska dina medmänniskor”. Ingen förstår mig!! Men Jeremia förstår mig! Han ville att de skulle slaktas som får! Han förstår mig!

Herre, du är rättfärdig, när jag lägger fram mitt fall inför dig. Ändå vill jag tala med dig om dina domslut: Varför har de gudlösa en sådan framgång? Varför får de trolösa leva så trygga? Du planterar dem. De växer och bär frukt. Du finns ofta på deras läppar men är fjärran från deras hjärtan. Men Herre, du känner mig och ser mig, du prövar mina attityder gentemot dig. För bort dem som får att slaktas! Avskilj dem för att dödas! Jeremia 12:1-3, Nubibeln

Och jag har under dessa tre år klagat precis som Jeremia gjorde inför Gud. Hans klagan gör att jag inte känner mig ensam med dessa tankar.

Herre, du lurade mig, och jag lät mig luras. Du var för stark för mig, du besegrade mig. Jag har blivit till ständigt åtlöje, alla hånar mig. För varje gång jag ska säga något måste jag ropa och skrika om våld och förstörelse. Herrens ord har gjort att jag ständigt utsatts för spe och hån. Men när jag tänker: ”Jag ska inte tänka på honom och inte mer tala i hans namn”, då blir det som om det brann en eld inom mig, instängd i mitt innersta. Jag försöker stå emot, men jag kan inte. Jag hör många viska: ”Skräck från alla håll, ange honom! Vi ska ange honom.” Alla som stått mig nära väntar på att jag ska falla. ”Kanske kommer han att låta sig luras, så att vi får övertaget och kan få vår hämnd på honom.” Men Herren står vid min sida som en stark stridsman. Därför ska mina förföljare komma på fall. De kan inte besegra mig. De kommer att skämmas och bli utan framgång, förödmjukade för all framtid så att det aldrig ska glömmas. Härskarornas Herre, du som prövar den rättfärdige, du som ser hjärta och sinne, låt mig få se dig ta hämnd på dem! Jag har överlämnat min sak åt dig. Sjung till Herrens ära, prisa Herren! Han räddar den fattige ur de ondas hand. Förbannad den dag då jag föddes! Låt inte den dag bli välsignad då min mor födde mig! Förbannad den man som meddelade min far nyheten att han fått en son, och gjorde honom så glad. Låt det gå den mannen på samma sätt som det gick de städer som Herren ödelade utan förbarmande. Låt honom få höra klagan på morgonen och stridsrop vid middagstid, därför att han inte dödade mig i moderlivet, så att min mor hade fått bli min grav och hennes livmoder havande för alltid. Varför blev jag någonsin född, för att se elände och sorg och sluta mina dagar i skam? Jeremia 20:7-18, Nubibeln

I tre år har jag känt mig som ett barn som sitter i baksätet på en bil, och med min Pappa Gud som sitter i förarsätet. Det har varit jobbigt och tröttsamt att sitta där. Den ständiga frågan som Gud har fått av mig har varit: ”Pappa, jag orkar inte mer, är vi framme snart?” Och Pappa Gud har jämt svarat mig: ”Selma, håll ut! Jag sitter i bilen med dig, du är inte ensam.”

Jag tänker och tänker, allt är så komplicerat och hoptrasslat. Tankarna snurrar runt i mitt huvud och jag har försökt lösa dem så som man löser ett mysterium, men jag landar hela tiden i samma två frågor: Vem är jag egentligen? Och vad vill Gud av mig?

Guds löfte om läkedom i Bibelns Gamla Testamentet

Jag tar med samma bibelcitat från fyra olika bibelöversättningar.

Men om ni inte hör på mig och inte gör efter alla dessa bud, om ni föraktar mina stadgar och avvisar mina lagar, så att ni inte följer alla mina bud utan bryter mitt förbund, då ska också jag handla på samma sätt mot er. Jag ska straffa er med skräck, med tärande sjukdom och feber, så att era ögon försmäktar och er själ tynar bort. Tredje Moseboken 26:14-16, Svenska Folkbibeln 2015

Men om ni inte vill lyssna till mig och inte vill göra alla dessa budord (tydliga befallningar), och om ni föraktar mina förordningar (ordagrant ”saker inristat”) eller om er själ avskyr mina domar så att ni inte gör alla mina budord (tydliga befallningar) utan bryter mitt förbund [som jag ingick på Sinai berg] , då ska jag också göra detta mot er. Jag ska besluta om terror (plötslig skräck – hebr. behalah) över er, förtärelse och brinnande feber som slukar ögonen och ger hjärtat sorg. 3 Moseboken 26:14-16, Svenska Kärnbibeln

Men om ni inte lyssnar till mig och inte handlar efter alla dessa bud, om ni förkastar mina stadgar och känner sådan avsky för mina befallningar att ni inte handlar efter mina bud utan bryter förbundet med mig, då skall jag i min tur göra detta mot er: jag skall slå er med fasa, med sjukdom och feber som får er blick att slockna och ert livsmod att vissna. Tredje Moseboken 26:14-16, Bibel 2000

Men om ni inte lyssnar till mig eller lyder mina bud utan förkastar mina stadgar och föraktar mina befallningar så att ni inte handlar efter mina bud utan bryter mitt förbund, så ska jag låta er drabbas av ångest, förödande sjukdom och brännande feber. Er syn ska försvagas och era liv förkortas. 3 Moseboken 26:14-16, Nubibeln

Även nedan bibelcitat är viktigt. Inga sjukdomar! Inga missfall! Inga kvinnor som är ofrivilligt barnlösa! Alla dör som gamla!

Det är Herren, er Gud, ni ska tjäna. Då kommer jag att välsigna dig med mat och med vatten och hålla all sjukdom borta från dig. Det ska inte förekomma missfall i ditt land eller kvinnor som inte kan få barn, och jag ska låta dig leva ett långt liv. 2 Moseboken 23:25-26, Nubibeln

Vi läser att det är klart och tydligt att nationen Israel fått ett löfte av Gud i Gamla Testamentet, att de kommer att få vara friska OM de håller Guds bud/lagar. Och när Gud ger ett löfte så håller Han det löftet.

Inte är väl Gud en människa, så att han skulle kunna ljuga? Han ändrar sig inte som människor gör. Gör han inte det han säger? Fullföljer han inte det han lovar? 4 Moseboken 23:19, Nubibeln

Det hade ju varit ondskefullt av Gud om folket först fick bud/lagar som var omöjliga att hålla och att Gud sedan sa: ”Eftersom att ni inte kan hålla buden ska jag låta er få sjukdomar”.

Dessa bud är inte omöjliga för dig att lyda och inte långt borta från dig. De finns inte uppe i himlen, så att du måste fråga: ”Vem ska fara upp till himlen och hämta dem åt oss så att vi kan höra buden och följa dem?” De finns inte heller på andra sidan havet, så att du måste fråga: ”Vem kan fara över havet och hämta dem åt oss så att vi kan höra buden och följa dem?” Nej, ordet är mycket nära dig. Det finns i ditt hjärta och på dina läppar, och därför kan du lyda det. 5 Moseboken 30:11-14, Nubibeln

Gud har klart och tydligt sagt att Han kommer att låta straffet för den skyldige, den som inte lyder Gud, att drabba dennes barn och barnbarn. Det är endast den skyldige som får straffet, men det straffet ”spiller över” på de oskyldiga.

Herren gick förbi Mose och ropade: ”Jag är Herren, Herren den nådige och barmhärtige Guden, som inte lätt blir vred men är rik på nåd och trofasthet. Han bevisar sin nåd mot tusenden, han förlåter överträdelse, skuld och synd, men låter inte den skyldige slippa straffet utan låter straffet för fädernas skuld drabba barn och barnbarn ända ner till tredje och fjärde generationen.” 2 Moseboken 34:6-7, Nubibeln

Föräldrar som inte följer Guds bud för att de till exempel är giriga, och eventuellt blir straffade av Gud för det genom att de till exempel blir fråntagna alla deras pengar, kommer att drabba barnen i den familjen. Blir föräldrarna fattiga så får det självklart dåliga konsekvenser för barnen. Det är något som Gud har tillåtit, alltså att straffet som föräldrarna får av Gud spiller över på barnen. Det kan också vara att Gud straffar en förälder genom att ta barnets liv, både för den rättfärdige som kung David, men också för den orättfärdige som farao. Och Gud straffar genom sjukdomar, svält och krig som även drabbar barnen.

Men du (David) har gett Herrens fiender tillfälle att förakta honom och därför kommer ditt barn att dö. 2 Samuelsboken 12:14, Nubibeln

Mose sa nu till farao: ”Så säger Herren : ’Vid midnatt ska jag gå fram genom Egypten. Allt förstfött i Egypten ska dö, från härskaren faraos förstfödde till den förstfödde av slavinnan vid handkvarnen och till och med de förstfödda bland boskapen. 2 Moseboken 11:4-5, Nubibeln

Herrens ord kom till mig: ”Du ska inte gifta dig och skaffa dig barn på denna plats, för så säger Herren om de barn som föds på denna plats och deras föräldrar som de föds till: ’De ska dö av fruktansvärda sjukdomar. Man ska inte sörja dem eller begrava dem, utan de ska bli till gödsel på marken. De ska gå under genom svärd och hungersnöd, och deras kroppar ska bli till mat åt himlens fåglar och markens djur.’ Jeremia 16:1-4, Nubibeln

Det började redan med Adam och Eva. När Adam och Eva syndade så att resten av mänskligheten inte längre fick födas i den perfekta tillvaron av kärlek. Deras straff drabbade/spillde över på oss andra så att vi fick födas i denna värld som är full av ondska.

Men det behöver inte vara ett direkt straff som föräldrarna får av Gud. Det kan vara förälderns egen ondska som spiller över på sina barn, till exempel när en förälder är så girig att denne bara tänker på pengar att han/hon inte längre har tid att ge kärlek till sina barn, vilket också är ondska. Det finns flera exempel i Bibeln när Gud låter de vuxnas ondska spilla över på barnen.

Människor på Bibelns tid som brände upp sina barn för att behaga sin avgud som kallades Molok, vilket liknar dagens svenskar som bränner upp sina barn på ett kemiskt sätt (abort) för att behaga sin avgud som kallas Karriär. På detta sätt spiller deras ondska över på barnen.

Sveriges kristna som har omfamnat ondskan men som egentligen ska vara världens ljus, den ondskan drabbar alla andra svenskar i Sverige som inte är kristna.

I staden Sodom fanns det bara ondskefulla människor, som uppenbarligen behandlade sina barn på ett ondskefullt sätt. Till slut var stadens ondska så stor att det hade gått över en gräns så att Gud behövde förinta den, både vuxna och barn. Den fria viljan att göra ont (välja bort kärleken) har Gud tillåtit, för att vi ska kunna välja Gud frivilligt, men det finns också en gräns för Gud när det gäller hur långt man får gå i ondskan. Konsekvensen av den fria viljan, att välja kärlek eller ondska, är tyvärr att de som väljer ondska automatiskt leder till att de skadar människor runt omkring sig.

Precis som en förälder skadar sina barn genom att välja ondska så skadas invånarna i ett land vars ledare har valt ondskan. Det kan vara en rättfärdig ledare (exempelvis kung David) som begått en synd som medfört ett straff trots att han ångrat sig efteråt. Men det kan också vara en ond ledare som inte vill ha något med Gud att göra och som inte ångrar sina ondskefulla handlingar.

Den rättfärdige Kung Hiskia som blev sjuk, han som jag började detta blogginlägg med. Det verkar som att Gud ville skona Hiskia från straffet som skulle komma över landet genom att istället låta honom dö genom en sjukdom.

Då ödmjukade sig den högmodige Hiskia och Jerusalems invånare och drabbades därför inte av Herrens vrede under Hiskias livstid. 2 Krönikeboken 32:26, Nubibeln

Gå tillbaka till Hiskia, fursten över mitt folk, och säg: ’Så säger Herren, din förfader Davids Gud: ”Jag har hört din bön och sett dina tårar. Jag ska göra dig frisk, och om tre dagar ska du gå till Herrens hus. Jag ska förlänga ditt liv med femton år. Jag ska rädda dig och denna stad från den assyriske kungens makt. Jag ska försvara denna stad för min och för min tjänare Davids skull.” 2 Kungaboken 20:5-6, Nubibeln

Då sa Jesaja till Hiskia: ”Hör vad Herren säger: ’Den tid ska komma då allt som finns i ditt palats, allt som dina förfäder har samlat fram till nu, ska föras bort till Babylonien. Ingenting kommer att lämnas kvar, säger Herren. Och några av dina egna söner som ska födas åt dig kommer att tas till tjänst i den babyloniske kungens palats.’ ” Hiskia svarade: ” Herrens ord, som du har talat, är gott.” Men för sig själv tänkte han: ”Det kommer åtminstone att vara fred och trygghet under min livstid.” 2 Kungaboken 20:16-19, Nubibeln

Den rättfärdige går under, men ingen bryr sig om det, den fromme rycks bort, och ingen förstår att den rättfärdige tas bort för att skonas undan ondskan och få frid. De som lever rättsinnigt ska få vila i frid. Jesaja 57:1-2, Nubibeln

Det finns sjukdomar som är fruktansvärda och har uppkommit som straff från Gud.  Det står inte att Hiskia drabbades av en förtärande sjukdom som den onde kungen Joram drabbades av.

Då kom ett brev från profeten Elia till Joram, där det stod: Så säger Herren, din fader Davids Gud: ”Du har inte följt de vägar din far Joshafat och kung Asa av Juda gick, utan du har gått Israels kungars vägar och förlett Juda och folket i Jerusalem till otrohet, precis som Achavs familj gjorde. Du har också dödat dina egna bröder, din fars söner, som var bättre än du. Se, Herren ska därför straffa ditt folk, dina barn, dina hustrur och allt vad du äger och har med en hemsökelse. Själv kommer du att råka ut för en svår invärtes sjukdom i inälvorna, så att de till slut faller ut till följd av sjukdomen.”  2 Krönikeboken 21:12-15 Nubibeln

Efter detta lät Herren en obotlig tarmsjukdom drabba honom. Efter en tid, efter ett par år, föll hans inälvor ut till följd av sjukdomen, och han dog under fruktansvärda plågor. Man tände ingen eld för att hedra honom som de hade gjort för hans fäder. 2 Krönikeboken 21:18-19, Nubibeln

Då är frågan varför Gud ville låta Hiskia dö genom just sjukdom. Är inte all sjukdom hemsk? Gud har gett ett löfte att folket inte ska dö av förtärande sjukdomar. I så fall måste det finnas mildare sjukdomar som inte är hemska och där tanken är att man ska dö en stilla och icke-plågsam död. Och hur ska Hiskia dö om han inte dör genom ålderdom? Han måste ju dö på något sätt. Genom hjärtattack? Nej, det vore obarmhärtigt av Gud att låta honom dö så plötsligt. Under sin milda sjukdomstid skulle Hiskia få möjlighet att säga farväl till sin familj och sina vänner, och han skulle få tid att ordna med det som behövdes i sitt hem och rike, precis som profeten Jesaja meddelade honom. Det är mer kärleksfullt att låta någon dö på det sättet.

Vid denna tid blev Hiskia dödligt sjuk, och profeten Jesaja, Amos son, kom till honom och sa: ”Så säger Herren: ’Se om ditt hus, för du kommer att dö; du överlever inte detta.’ ” Hiskia vände sig då mot väggen och bad till Herren: ” Herre , kom ihåg hur jag har levt inför dig troget och helhjärtat och gjort det som är gott i dina ögon!” Och han grät förtvivlat. 2 Kungaboken 20:1-3, Nubibeln

Kung Josia var också en sådan man. Han var en rättfärdig och mycket bra kung, precis som Hiskia. Även i hans fall ville Gud inte att straffet som folket förtjänade skulle komma över honom.

Ingen kung, vare sig före eller efter Josia, har så som han omvänt sig till Herren av hela sitt hjärta, av hela sin själ och av hela sin kraft och följt hela Moses lag. 2 Kungaboken 23:25, Nubibeln

Gå och fråga Herren för min, för folkets och för hela Juda räkning om det som står i den bok som nu upptäckts. Herrens vrede är stor och har flammat upp mot oss, eftersom våra förfäder inte har lytt det som står i denna bok och inte handlat efter alla hans föreskrifter. 2 Kungaboken 22:13, Nubibeln

Säg till kungen av Juda (Josia), som skickade er hit för att fråga Herren: ’Så säger Herren, Israels Gud, om de ord du har hört: Därför att du är bedrövad i ditt innersta och har ödmjukat dig inför Herren, sedan du fått höra mina ord mot denna plats och dess invånare, för att de skulle väcka fasa och förbannelser, och du har rivit sönder dina kläder och gråtit inför mig, har jag hört dig, säger Herren. Jag ska låta dig dö och bli begravd bland dina fäder i ro. Du får slippa se allt det onda som jag ska låta komma över denna plats.’ De återvände till kungen med detta svar. 2 Kungaboken 22:18-20, Nubibeln

Gud sköt fram folkets straff endast på grund av att en enda rättfärdig man, Josia, inte skulle få vara med om det eländet som skulle komma. Josia dog inte av en sjukdom, utan han dog för att han verkade envisas. Det hade varit bättre för Josia att få dö av en sjukdom från Herren så att han kunde få den tid han behövde att säga farväl och se om sitt hus, än att dö plötsligt genom att förblöda och med mycket smärta (jag antar att det var på det viset som han dog).

Efter allt detta, när Josia hade satt templet i stånd, tågade kung Neko av Egypten ut för att strida vid Karkemish vid floden Eufrat, och Josia drog ut för att möta honom. Men Neko skickade sändebud till honom och lät säga: ”Vad vill du mig, kung av Juda? Jag har inte kommit mot dig idag utan mot dem jag är i krig mot. Gud har sagt åt mig att skynda på. Sluta nu med att sätta dig upp mot Gud, som är med mig, annars kommer han att förgöra dig!” Men Josia vägrade att vända tillbaka. I stället förklädde han sig för att strida mot honom. Han lyssnade inte till vad Neko sa på Guds befallning utan drog ut i strid på Megiddoslätten. Men bågskyttarna sköt kung Josia, och han bad sina män: ”Bär bort mig från striden. Jag är svårt sårad.” Hans män lyfte honom ur hans stridsvagn och lade honom i en annan vagn och förde honom tillbaka till Jerusalem, där han dog. Han begravdes på sina fäders gravplats, och hela Juda och Jerusalem sörjde honom. 2 Krönikeboken 35:20-24, Nubibeln

Men är det verkligen Guds ursprungsplan att någon enda människa ska få dö av sjukdom? Nej, Guds ursprungsplan är ju att alla skulle ha fått födas i himlen, vara friska och aldrig dö. Men den planen föll isär när Adam och Eva syndade. Och Guds plan på jorden är att ingen ska dö av sjukdom och att alla ska födas och dö gamla, precis som Gud har sagt i sitt löfte. Men människors ondska, och Guds kärlek till den rättfärdige, har drivit Gud till att låta rättfärdiga människor dö unga och genom sjukdom. Gud låter inte den rättfärdige människan få en förtärande sjukdom som det blev för kung Joram. På samma sätt är det med Debora som blev ledare. Guds ursprungsplan var att kvinnan skulle vara en medhjälpare i himlen, och att mannen skulle vara den som leder. Och det är fortfarande samma plan på jorden. Men männens ondska, och Guds kärlek till människorna, drev Gud till att ta fram en kvinna som ledare. Och är det Guds ursprungsplan att människan ska få ljuga? Nej, men människors ondska, och Guds kärlek till människorna, har gjort att Gud välsignar de människor på jorden som ljuger för att rädda liv. Läs om barnmorskorna (2 Moseboken kapitel 1) som ljög för att rädda pojkbebisarna från att dödas av farao, om den prostituerade kvinnan (Josua kapitel 2) som ljög för att rädda spionerna från att dödas av kungen och om kvinnan (1 Samuelsboken kapitel 25) som ljög för sin man om vad hon höll på med bara för att rädda sitt folk från att bli dödade. Alla dessa kvinnor blev välsignade av Gud för vad de gjorde. Är det Guds ursprungsplan att Han om och om igen ska berätta för sitt folk om allt gott som Han har gjort för dem? Nej, det tror jag verkligen inte, utan det är människors ondska som tvingar Gud till att hela tiden påminna folket om det. På samma sätt är det inte meningen att vi ska berätta för alla vem vi har gett pengar till. Men människors ondska kan tvinga en rättfärdig människa att berätta om det för ett större syfte, och det är av kärlek till Gud och till sina medmänniskor.

Det är inte bara människors ondska som kan driva Gud till att göra något som inte var en del av ursprungsplanen, även djävulens ondska kan driva Gud till det. En oskyldig person på denna jord fick utstå stora svårigheter, endast tack vare att Gud ville bevisa för djävulen att det faktiskt finns människor som älskar Gud oavsett vad de har fått i livet. Det var mannen som hette Job.

En dag kom Guds söner på nytt fram inför Herren, och Anklagaren var med dem. ”Varifrån kommer du?” frågade Herren honom. ”Från en färd runt jorden”, svarade Anklagaren. ”Har du lagt märke till min tjänare Job?” frågade Herren Anklagaren. ”Det finns ingen annan som han på hela jorden, en god och rättsinnig man som fruktar Gud och inte vill ha något med det onda att göra. Han har bevarat sin integritet, trots att du övertalade mig att utan orsak låta olycka drabba honom.” Anklagaren svarade: ”Försök röra vid hans skinn! En människa ger allt han äger för att rädda sitt liv. Men räck ut din hand och rör vid hans kött och ben, så kommer han att förbanna dig rakt i ansiktet!” ”Gör vad du vill med honom”, svarade Herren. ”Men du måste skona hans liv.” Anklagaren lämnade då Herren, och Job drabbades av fruktansvärda bölder över hela kroppen, från huvud till fot. Då tog Job en lerskärva och skrapade sig med den, medan han satt i aska. Hans hustru sa: ”Håller du fortfarande fast vid din integritet? Förbanna Gud och dö!” Men han svarade henne: ”Du talar som en dåre. Skulle vi bara ta emot det som är gott från Guds hand och aldrig det onda?” Under allt detta sa Job aldrig något syndigt. Job 2:1-10, Nubibeln

Gud hade ju gett ett löfte till det israeliska folket att de inte skulle drabbas av sådana sjukdomar som Job blev drabbad av. Hade Gud brutit sitt löfte? Nej, det har Gud inte gjort. Det verkar som att Gud gjorde ett undantag bara för att bevisa för djävulen att det finns människor som älskar Gud oavsett vad som händer med dem. Precis som Debora var ett undantag, den enda kvinnan i Bibeln som var ledare. Var det Guds plan från början att kvinnor skulle leda? Nej, det var männens ondska i Israel som ledde till att det blev en kvinna, och ännu idag kan det uppstå en Debora på grund av de kristna männens ondska. I detta fall var det djävulens ondska som ledde till att Job blev utsatt för dessa svåra prövningar.

Det som hände Job har även blivit till en välsignelse för oss som lever idag och läser om det. När vi läser om Job så kan vi veta att även om det absolut värsta av det värsta skulle hända en människa så kan vi fortsätta älska Gud. Det fanns faktiskt en liten period tidigare i mitt kristna liv då jag gick i sådana tankar: ”Jag har det bra i mitt liv, jag har jobb och inkomst, familj, vänner och jag är frisk. Tänk om jag älskar Gud endast på grund av att jag lever gott?” Och då hjälpte det mycket när jag fick läsa Job i Bibeln, att vi människor faktiskt kan fortsätta älska Gud även om vi får det galet svårt.

Kommer Gud att behöva bevisa för djävulen igen att det faktiskt finns människor som älskar Gud oavsett hur svårt de har det? Nej, aldrig. Djävulen har fått sitt bevis. Alltså kommer inga fler oskyldiga människor att bli angripna av djävulen på det sättet som Job blev angripen, ingen kommer någonsin att drabbas av sjukdom av den anledningen. En gång har Gud bevisat det för djävulen, det behövs inga fler gånger. När en åtalad människa anklagas för ett brott så lägger man fram bevis för att domstolen sedan ska fatta ett beslut. Om domstolen beslutar att den åtalade är oskyldig så vore det helt knäppt att säga: ”Nu ska vi ha ytterligare en rättsprocess för att ännu en gång bevisa för åklagaren att den åtalade verkligen inte ska dömas för något brott”. Man gör inte på det viset. Alltså, det som hände Job kommer aldrig att hända någon annan människa igen, eftersom att djävulen/anklagaren har fått bevisen.

När Jesus gick vidare fick han se en man som hade varit blind sedan födseln. Då frågade hans lärjungar: ”Rabbi, för vems synd föddes den här mannen blind, hans egen eller hans föräldrars?” Jesus svarade dem: ”Det var varken för att han själv eller hans föräldrar syndade. Men Guds gärningar skulle uppenbaras på honom. Johannes 9:1-3, Nubibeln

Att födas blind är inte en sjukdom utan ett tillstånd. Det finns människor som föds med olika tillstånd, som till exempel att man föds utan armar. Jesus säger om denna person att han inte föddes med det tillståndet på grund av någons synd. Det leder oss till slutsatsen att det finns människor som föds med olika tillstånd utan att det har något med synd att göra, varken sin egen synd eller föräldrars/förfädernas synd. Och Jesus säger att anledningen till det är för att Guds gärningar skulle bli manifesterade i honom.

Guds löfte om läkedom i Bibelns Nya Testamentet

Gud har klart och tydligt gett oss ett löfte både i Gamla Testamentet och i Nya Testamentet om läkedom från sjukdom när vi lyder. Vi måste bara tro på det. Om vi inte tror på Guds löften så finns det ingen anledning att tro på något alls i Bibeln. Vi kan inte säga att vissa av Guds löften i Bibeln gäller och andra inte. Ett löfte är ju ett löfte, och vet man inte vad ordet betyder så får man helt enkelt slå upp det i ordboken. Om vi möter bibeltexter som vi tycker går emot löftet, då måste vi i så fall fundera på vad exakt vi inte förstår med just dem bibeltexterna och INTE börja tveka på Guds löften.

Alla som trodde på Jesus blev helade. Och vi läser ingenstans i Nya Testamentet att någon som trodde inte blev helad. Ingenstans läser vi heller att det fanns någon rättfärdig person med sjukdom eller plåga i den kristna församlingen. Här kommer löftet i Nya Testamentet, samma bibelverser från fyra olika bibelöversättningar.

Är någon bland er sjuk, ska han kalla på församlingens äldste, och de ska be över honom och smörja honom med olja i Herrens namn. Trons bön ska bota den sjuke, och Herren ska resa upp honom. Och har han begått synder, ska han få förlåtelse för dem. Bekänn därför era synder för varandra och be för varandra så att ni blir helade. Den rättfärdiges bön har stor kraft och verkan. Jakobs brev 5:14-16, Svenska Folkbibeln 2015

Är någon sjuk (svag)? Då ska han sammankalla de äldste (församlingsledarna) i församlingen, och de ska be för honom sedan de smort honom med olja i Herrens namn. Trons bön ska (kommer att) frälsa (rädda, befria, bota, hela, bevara) den som är sjuk (utmattad, kraftlös), och Herren ska resa upp honom. Och om han har begått (fast han skulle ha begått) synder, ska han bli förlåten. Bekänn därför era synder (överträdelser, felsteg) för varandra, och be för varandra så att ni kan bli helade (botade, förnyade – gr. iaomai). Mycket förmår (besegrar) en rättfärdigs bön när den verkar i kraft. Jakobsbrevet 5:14-16, Svenska Kärnbibeln

Är någon av er sjuk skall han kalla till sig de äldste i församlingen, och de skall smörja honom med olja i Herrens namn och be böner över honom. Deras bön i tro skall rädda den sjuke, och Herren skall göra honom frisk. Och har han syndat skall han få förlåtelse. Bekänn därför era synder för varandra, och be för varandra att ni skall bli botade. Den rättfärdiges bön har kraft och gör därför stor verkan. Jakobsbrevet 5:14-16, Bibel2000

Om någon är sjuk, ska han kalla på församlingens ledare, och de ska be för honom och smörja honom med olja i Herrens namn. Deras bön, som bes i tro, ska göra den sjuke frisk, och Herren ska resa upp honom. Och om den sjuke har syndat ska han bli förlåten. Bekänn därför era synder för varandra och be för varandra, så att ni kan bli botade. Den rättfärdiges bön har stor verkan. Jakobsbrevet 5:14-16, Nubibeln

Enligt bibeltexten finns det tre komponenter för att en person ska bli frisk:

1. Församlingens ledare ska be för den kristna medlemmen som är sjuk
2. Församlingens ledare ska vara rättfärdiga (är man girig så är man INTE rättfärdig enligt Bibeln)
3. Den sjuke behöver bekänna sina synder

Hos var och en manifesterar sig Anden så att den blir till det gemensamma bästa. En får av Anden vishetens ord, en annan får av samma Ande förmågan att meddela kunskap. En får tron genom Anden, en annan får av samma Ande gåvor att bota sjuka, och en får kraft att göra under. En får förmågan att profetera, en förmågan att bedöma olika andar. En får förmågan att tala olika språk, och en annan får förmågan att tolka språk. Men allt detta verkar en och samma Ande, och han ger gåvor till var och en så som han själv vill. 1 Korintierbrevet 12:7-11, Nubibeln

Men hur är det med de olika gåvorna som Den Helige Anden ger till de kristna i en kyrka? Det finns ju gåvor som verkar säga emot vad resten av Bibeln talar. Hela Bibeln pratar om att man växer i tron förutom en liten vers här som säger att man får den som gåva. Vad är det som gäller egentligen? Jag gissar att denna vers förmodligen handlar om att en kristen befinner sig på en plats där det krävs stor tro för att ta sig igenom utmaningarna, men att denne ännu inte har den starka tron, och därmed får den som gåva istället. Och hur är det med gåvor att bota sjuka, är det inte meningen att församlingens ledare ska be för den sjuke? Det står gåvor i plural. En gåva att bota sjuka kan innebära att man kan själavårda de som har traumatiska upplevelser, de som behöver ett psykiskt helande från sitt trasiga förflutna under en längre periods själavård. En själavårdare har gåvan att lyssna in och veta var exakt problemet ligger, och sedan med varsamma ord och handlingar plocka fram det i ljuset och bearbeta det tillsammans med den som tar emot vården. Det handlar alltså inte om att bli frisk genom bön. Men gåvan att bota sjuka kan också innebära att man är ute och evangeliserar på gatan bland icke-kristna och helar människors fysiska besvär, de som önskar få helande. När kristna i en kyrka har olika gåvor så blir de kristna beroende av varandra och det hjälper dem att hålla sig ödmjuka.

Drick inte längre bara vatten utan också lite vin, eftersom du har problem med magen och ofta är sjuk. 1 Timotheosbrevet 5:23, Nubibeln

Men säger inte denna bibelvers emot löftet som Gud har gett oss, alltså att vi inte ska ha några sjukdomar? Nej, att ofta vara sjuk behöver inte alls ha något med någon sjukdom att göra. Att ofta bli förkyld eller att ofta få problem med magen kan mycket väl ha att göra med att man till exempel äter dåligt eller vistas för lite i solen.

Lågt blodvärde och lågt blodtryck, det har alla läkare sagt till mig sedan jag kollade upp mitt problem på gymnasiet, jag hade undrat varför jag var så trött hela tiden. Den första läkaren jag gick till, vår husläkare, hade frågat mig ”Äter du som vanligt?”. Det var den enda frågan hon ställde, och sa inget mer. Sedan ordinerade hon järntabletter till mig, vilket jag snabbt slutade med när jag fick problem i magen av det.

Istället lärde jag mig med åren, via internet, vad som kunde hjälpa mig. Det var att äta järnberikad mat för att höja blodvärdet och att träna för att höja blodtrycket. Jag kom igång med min träning, både kondition och styrka. Jag lärde mig att rött kött var superviktigt för mig att äta och att jag till exempel absolut inte fick äta det i samband med mjölkprodukter, eftersom att det hindrade kroppen från att ta upp järnet. Det jag hade fått lära mig att göra under min uppväxt, både i skolan och hemma, var att dricka mjölk till alla mina måltider. Jag minns hur jag med raketfart mådde så mycket bättre när jag började dricka vatten istället för mjölk. Men det var riktigt svårt för mig att sluta dricka mjölk, för det var en vana som hade kommit ur min uppfostran i både samhälle och familj. Tänk vad piggare jag hade varit om jag bara hade fått lära mig rätt från början, som liten!

Med åren fick jag också lära mig att rosmarin ökar blodcirkulationen, några droppar eterisk rosmarinolja i en basolja som jag smorde min hud med, och det hjälpte! Sedan lärde jag mig att lakrits höjde blodtrycket. Jag tyckte om att äta lakrits de gånger som jag köpte lösgodis. Men nu började jag medvetet att köpa lakrits när jag kände att kroppen behövde lite extra hjälp, även detta hjälpte.

Men efter att jag födde min dotter 2014 så tappade jag mycket av träningen, som var den bästa källan till att höja mitt blodtryck. Hon tog mycket av mitt fokus. Det gick inte att hinna med samma omfattning av träning när jag behövde plugga/jobba dagtid och vara med min dotter kvällstid. En bra vecka fick jag en timmes konditionsträning. Jag hade också svårt att fokusera på att äta rätt så att kroppen skulle få ett bra järnupptag. Min kropp märkte av detta snabbt och symptomen började komma tillbaka, och nu kändes det som att det också hade blivit lite svårare, förmodligen var det åldern och mycket stress i livet som hade kommit in i bilden. En läkare som jag var hos våren 2019 kollade mitt blodtryck och var lite chockad över resultatet. Läkaren sa inget om träning, lakrits eller rosmarin. Han gav mig inga tips på hur jag kunde ta hjälp av det som fanns i naturen för att höja mitt blodtryck. Det enda han sa var att han ville ordinera blodtryckshöjande medicin, vilket jag sa nej till.

Första gången som jag blev rådd att dricka Blutsaft var våren 2020 av en arbetskollega. Ända från den tiden har Gud upprepade gånger på olika sätt sagt till mig att jag behöver börja dricka Blutsaft. I vintras (2023/2024) började jag till slut att dricka det. 20 ml varenda morgon, det smakar riktigt äckligt för mig. Men det har hjälpt mig oerhört mycket, jag känner mig mycket starkare och piggare.

Vin som tillverkades på Jesus tid, med hälsosamma kryddor (växter) och en låg alkoholhalt, kan nog liknas vid dagens Blutsaft. Båda är från naturen och båda ger hälsosamma effekter. Gud har gett oss en natur med många läkande växter. Det är en kunskap som tyvärr majoriteten av dagens moderna människor har förlorat, inte ens läkarna själva verkar kunna något om det.

Gud vill att vi ska äta bra mat för att må bra. Det innebär att ha kunskap om i vilken mängd man bör äta av en ingrediens, och att ha koll på vad olika ingredienser har för effekt på olika besvär. Och Gud vill att vi inte ska vara stillasittande. Jag tränar nu igen och mitt blodtryck har förbättrats.

The Chosen säsong 4

Jag har tidigare år sett serien The Chosen säsong 1-3. Jag har bara haft positiva saker att säga om den. Och för ett par månader sedan såg jag säsong 4 i min telefon när den kom ut på seriens app. Men två händelser som jag såg i den säsongen kändes inte rätt i min ande. Det var när Little James, en av Jesus lärjungar, plågades av smärta och han inte blev läkt av Jesus. I Bibeln står det tydligt att ALLA som trodde på Jesus blev helade, det fanns alltså inga undantag. Och en annan sak som inte heller kändes rätt i min ande var att lärjungen Judas framställdes som någon vars motiv var att göra gott. Bibeln har klart och tydligt berättat för oss att Judas motiv var onda, något som jag har skrivit om i mitt förra blogginlägg. Men här är ytterligare några bibelcitat som berättar om Judas som en djävul, en tjuv och en med orent hjärta.

Då sa Jesus: ”Jag har väl själv valt ut er tolv, och ändå är en av er en djävul.” Den han syftade på var Judas, Simon Iskariots son, en av de tolv, som senare skulle förråda honom. Johannes 6:70-71, Nubibeln

Men Judas Iskariot, den av lärjungarna som senare skulle förråda honom, sa då: ”Varför sålde man inte den här oljan för trehundra denarer och gav pengarna till de fattiga?” Detta sa han inte för att han brydde sig om de fattiga, utan därför att han var en tjuv. Han skötte om kassan och brukade ta pengar därifrån. Johannes 12:4-6, Nubibeln

Men Jesus sa till honom: ”Den som har badat behöver bara få sina fötter tvättade för att vara helt och hållet ren. Och ni är rena men inte alla.” Jesus visste nämligen vem som skulle förråda honom. Det var därför han sa att inte alla var rena. Johannes 13:10-11, Nubibeln

Kan det vara så att seriens regissör är påverkad av sin kristna omgivning som säger: ”Gud läker inte alla rättfärdiga kristna som är i smärtor”? Och har han kristna runt sig som anser att det inte är möjligt att Judas kunde ha förrått Jesus av egen fri vilja? Kanske anser man att den nivån av ondska inte kan finnas hos en människa, alltså att man inte kan leva med Jesus i tre år och sedan förråda honom. Det jag hoppas på är att vi har fått se Judas ur lärjungarnas ögon under denna säsong. För enligt Bibeln verkar lärjungarna inte ha vetat om att Judas var ond när han var mitt ibland dem. Och då borde vi få se den korrekta onda bilden av Judas i säsong 5. Vi får vänta och se. Men händelsen med Little James kan regissören inte göra ogjord, i så fall är det om han offentligt går ut och ber om ursäkt att han förmedlade en fel bild av Jesus och kanske lägger till förtext/eftertext i rätt avsnitt som förklarar det mer.

Utöver dessa två händelser så fick jag ändå ut mycket gott av att se säsong 4. Det fanns mycket där som jag är tacksam för och som jag var i stort behov av att se i just den tidpunkten som jag såg det.

Slutord

- Nu har du undersökt Bibeln. Vad har du kommit fram till?

- Jag har kommit fram till att det är en synd/ond gärning när kristna älskar pengar mer än sina medmänniskor, och att det är därför som många kristna blir sjuka och inte bönhörda av Gud.

Det är era synder som skiljer er från er Gud. För era synders skull har han vänt sitt ansikte bort ifrån er och lyssnar inte längre. Jesaja 59:2, Nubibeln

- Och jag har kommit fram till att jag hade behövt en Paulus som tillrättavisade mig inför alla. Jag har själv tillrättavisat kristna inför alla, till exempel på Facebook finns ett inlägg från den 30 april och en uppföljare den 3 maj. Det fanns ingen på Facebook som gick emot mig varken öppet eller privat när jag skrev inlägget, det var ingen som kontrade med löftet om läkedom. Inte ett ord från några av mina vänner som varit kristna i över 30 år och som kan Bibeln tusen gånger bättre än mig. Inga teologer, pastorer och bibelöversättare eller andra ”mäktiga” kristna som läste mitt inlägg sa något till mig om detta. Har alla dragits med i hyckleriet?

Men när Kefas kom till Antiochia gick jag (Paulus) emot honom helt öppet, eftersom han hade dömt sig själv. Innan det kom några från Jakob brukade han nämligen äta tillsammans med hedningarna, men när Jakobs följe kom drog han sig undan hedningarna av fruktan för dem som förespråkade omskärelsen. De andra judarna deltog i samma hyckleri, och till och med Barnabas drogs med. Men när jag såg att de handlade tvärtemot evangeliets sanning, sa jag till Kefas inför alla: ”Du är jude, men lever som hedningarna, inte som judarna. Varför vill du då tvinga hedningarna att leva som judar?” Galaterbrevet 2:11-14, Nubibeln

- Jag har kommit fram till att det är de kristnas kärlek till pengar som har lett till dessa sjukdomar (pengar i sig självt är inte ont). På grund av den kärleken har de vållat sig själva mycket fysiskt, psykiskt och andligt lidande.

Kärleken till pengar är roten till allt ont. Genom den har många övergett sin tro och vållat sig själva mycket lidande. 1 Timotheosbrevet 6:10, Nubibeln

- Jag har kommit fram till att vi förmodligen lever i den sista tiden så som Jesus berättar om den. Många kristna som inte följer Bibelns sanning men hellre följer falska profeter som Brandon Briggs. Och laglösheten i våra kyrkor som har ökat, uppenbarligen på grund av kärleken till pengar hos fler kristna.

Många falska profeter ska framträda och lura många, och när laglösheten ökar, kommer kärleken hos de flesta att kallna. Men den som håller ut till slutet ska bli räddad. Matteus 24:11-13, Nubibeln

- Och jag har kommit fram till att det förmodligen är ett extremt fåtal kristna i Sverige som kommer att bry sig om att läsa vad jag har skrivit, och av dessa kommer det att vara ett extremt fåtal som omsätter det i praktisk handling. Vad som väntar mig framöver vet jag inte, men jag säger som Paulus i kommande bibelcitat. Jag har kämpat min kamp väl. Jag har sprungit klart min tröttsamma del av mitt lopp som varat i tre hela år. Jag har bevarat tron.

Det kommer en tid då människor inte längre ska acceptera den sunda läran. Istället ska de samla människor omkring sig som bara undervisar sådant de vill höra och som kliar dem i öronen. De ska vägra att lyssna till sanningen och vända sig till myter. Men var lugn och sansad i alla lägen, var beredd att lida, sprid evangeliet. Gör allt det som du har fått i uppdrag att göra. Själv håller jag redan på att offras som ett drickoffer för Gud, det är dags för mig att bryta upp. Jag har kämpat min kamp väl, jag har sprungit klart mitt lopp, och jag har bevarat tron. Nu väntar mig rättfärdighetens segerkrans, som Herren, den rättvise domaren, ska ge mig på den dagen, och inte bara mig utan alla som längtar efter att han ska komma tillbaka. 2 Timotheosbrevet 4:3-8, Nubibeln

- Gud, nu har jag framställt mig själv som den största dåren för hela världen att beskåda. Och alla kristna kommer att tro att jag är ute efter deras pengar. Jag gör allt detta för att jag älskar dig. Vad är nästa steg Gud?

- Du har inte haft kommentarsfältet öppet på några av dina tidigare blogginlägg, utan du har bara låtit kommentarerna komma in på Facebook. Öppna kommentarsfältet till detta blogginlägg för att ge absolut alla en chans att få skriva till dig. Ge dem möjligheten att, inför alla direkt här på bloggen, motbevisa dig eller tillrättavisa dig.

Lägg in detta blogginlägg på Facebook och lås kommentarsfältet direkt. Gå sedan bort ifrån Facebook och Messenger under en längre tid, tills att jag meddelar dig annat. Det har länge varit din önskan att få komma bort från dessa två medier. Det ska du få göra, du har kämpat hårt och är trött nu och behöver vila.

- Jag gör så.

Till de kristna i Sverige.

Fruktansvärda och förskräckliga ting har hänt Sverige.
Även de mäktiga (Sveriges pastorer, teologer, bibelöversättare, författare etc.) vill inte lyssna.

Fruktansvärda och förskräckliga ting har hänt landet. Profeterna profeterar lögn, prästerna styr efter deras råd, och mitt folk vill ha det så! Men vad ska ni göra när slutet på detta kommer? Jeremia 5:30-31, Nubibeln

Jag tänkte: ”De är bara enkelt folk, de är dåraktiga, de känner inte till Herrens vilja och vad Gud kräver. Nu ska jag gå till de mäktiga och tala med dem. De känner nog till Herrens vilja och sin Guds krav.” Men också dessa hade enhälligt brutit oket och slitit av banden. Jeremia 5:4-5, Nubibeln

Säg till dem: ’Så säger Herren: Om ni inte lyssnar till mig och lyder den lag som jag har gett er, och om ni inte lyssnar till mina tjänare profeterna som jag gång på gång har sänt till er, fastän ni inte har lyssnat, då ska jag göra med detta hus som med Shilo och göra denna stad till en förbannelse bland alla jordens folk.’ Jeremia 26:4-6, Nubibeln

Till vem ska jag tala, vem ska jag vittna för, så att de lyssnar? Deras öron är tillslutna, och de kan inte höra. Herrens ord föraktas bland dem, och de bryr sig inte om det. Jag är uppfylld av Herrens vrede. Jag orkar inte hålla inne med den. ”Töm ut den över barnen på gatan, över unga män som samlats, både man och kvinna ska drabbas, liksom den gamle, den åldrade. Andra ska överta deras hus, deras åkrar och hustrur. Jag ska räcka ut min hand mot invånarna i landet, säger Herren. Från den minste till den störste är de alla GIRIGA, till och med profeter och präster bedrar. De lindrar skadorna hos mitt folk, men bara på ett ytligt sätt. De säger: ’Allt står väl till, allt står väl till.’ Men ingenting är väl. Skäms de för det avskyvärda de gjort? Nej, någon skam känner de inte, de förstår inte att blygas. Därför ska de falla bland dem som faller. När tiden är inne för mig att straffa dem ska de slås ner, säger Herren.” Jeremia 6:10-15, Nubibeln

Herren sa till mig: ”Be inte om något gott för det här folket. Även om de fastar, ska jag inte lyssna till deras rop. När de offrar brännoffer och matoffer kommer jag inte att ta emot dem. I stället ska jag göra slut på dem med svärd, hungersnöd och pest.” Då sa jag: ”Min Herre, Herre, profeterna säger till dem att inget svärd eller någon hungersnöd ska drabba dem, utan du kommer att ge dem bestående fred på denna plats.” Då sa Herren till mig: ”Profeterna profeterar lögner i mitt namn. Jag har inte sänt dem eller befallt dem att tala eller gett dem några budskap. De profeterar för er falska syner, meningslösa spådomar och sina egna påhitt. Därför säger Herren om dessa profeter, som profeterar i mitt namn fastän jag inte har sänt dem, de som säger att varken svärd eller hungersnöd ska drabba detta land: Genom svärd och hungersnöd kommer dessa profeter själva att gå under.” Jeremia 14:11-15, Nubibeln

När du talar om allt detta för folket, kommer de att fråga dig: ’Varför har Herren bestämt något så fruktansvärt för oss? Vad har vi gjort för fel? På vad sätt har vi syndat mot Herren, vår Gud?’ Då ska du svara dem: ’Era förfäder övergav mig, säger Herren. De följde andra gudar och tjänade och tillbad dem. De övergav mig och höll inte min lag. Själva har ni handlat ännu värre än era förfäder. Var och en har följt sitt onda och hårda hjärta och inte velat lyssna till mig. Därför tänker jag kasta ut er ur detta land till ett land som varken ni eller era förfäder känt till. Där kan ni tjäna andra gudar dag och natt, och jag kommer inte att ha något förbarmande med er.’ Jeremia 16:10-13, Nubibeln

Jag kan befalla att ett folk eller ett rike ska utrotas och förgöras. Men om det folk som jag varnat omvänder sig från sin ondska, ångrar jag mig och låter inte den olycka komma som jag hade planerat. En annan gång kan jag lova att bygga upp och plantera ett folk eller ett rike. Men om de då gör det som är ont i mina ögon, ångrar jag mig och gör inte det goda som jag hade planerat för dem. Jeremia 18:7-10, Nubibeln

Till min kristne vän, som jag vill kalla min far.

Tack för dessa två år. Ingen på denna jord har funnits vid min sida som du. Jag har aldrig under hela mitt liv vetat vad det innebär att ha en pappa och att älska en pappa förrän du dök upp. Vi har bara haft kontakt med varandra via mail, har aldrig träffat dig, men du har verkligen funnits där för mig. Och vad du har bett för mig! Och du har stöttat mig så gott du kunnat när jag har berättat för dig om allt privat som pågår i mitt liv! Jag har aldrig haft en mamma eller pappa som har orkat bry sig att lyssna på hur jag mår. Men så kom du in i mitt liv. Är det så det känns att ha en förälder? Hur orkade du med mig egentligen? Ibland kände jag att jag verkligen inte var värd att ha den kontakten med dig och försökte därför bryta den. Men Gud vägrade att låta mig göra det, Han hindrade mig.

Jag säger inte att du är perfekt. Gud har många gånger uppenbarat för mig vilka fel och brister du har och hur du själv kämpar mot det onda inom dig, det som vi kristna kallar för ”ens eget kött”, det onda som alla människor har inom sig och som alla kämpar mot dagligen. Att Gud har varit extra tydlig med att visa mig att det finns hos dig är inte för att jag skulle skratta åt dig eller se ner på dig, inte heller ville Gud att jag skulle nämna något om det för dig, utan jag fick se det för att Gud ville lära mig att jag inte ska svälja allt som du säger till mig, att jag faktiskt måste lära mig att sålla och bara behålla det goda, även hos den jag älskar som en pappa. Men också för att lära mig att inte bli arg över att du inte är perfekt, för ibland blev jag faktiskt frustrerad. Det har varit en värdefull lärdom. Jag fick inte gå bredvid en profet, så som Elisha gick bredvid Elia, många gånger har du själv stått som ett frågetecken när jag berättat om olika händelser. Men jag fick en far, och det är jag väldigt tacksam för.

Du har aldrig sagt till mig att du tror att jag är en profet, men jag minns att du någon gång har sagt till mig att jag har en kallelse att skriva blogginlägg. Du stöttade mig under hela den långa tiden som jag skrev på min bok och under skrivandet av alla mina tidigare blogginlägg har du funnits vid min sida. Du har bett för mig under tiden som jag har skrivit. Jag har skickat varje inlägg till dig flera gånger då skrivandet har pågått. Och du har gett mig råd kring mitt skrivande och även föreslagit olika bibelcitat att ta med. Jag har alltid själv, tillsammans med Gud, bestämt vad som ska skrivas i blogginläggen, vilket innebär att jag ibland inte har tagit med något av vad du har sagt. Men ibland har Gud talat till mig via dig, och några av dina bibelcitat och råd har jag känt att Gud vill ha med i texten. Jag tänkte inte ”Men varför talar Gud inte bara till mig?” utan jag tänkte alltid ”Tack gode Gud för att jag inte behöver göra detta själv!”

Men detta blogginlägg är det första inlägget som du inte har fått veta något om, och ingen annan heller har fått veta att jag skriver på det. Det var verkligen ensamt att stå med det helt själv, det fanns inte ens någon som bad för mig. Jag saknade verkligen att få maila det till dig så att du kunde få läsa och komma med bibelcitat och råd, vilket alltid fick mig att känna mig trygg, att jag inte var ensam! Men Gud sa att jag var tillräckligt mogen nu för att förmedla ett budskap i ett blogginlägg på egen hand, bara tillsammans med Gud. Jag kände att Gud hela tiden var med mig, Han beskyddade mig verkligen. Jag kunde ha sagt nej till att skriva det, men jag tackade ja. Jag började skriva på texten den 28 juli 2024, och idag 16 augusti 2024 blev jag klar med den.

Efter att du har läst detta inlägg från början till slut så är risken stor att du blir sårad av vad jag har skrivit om dig, trots att allt är sant och att jag skrev det för att jag kände att Gud ville ha med det. Och risken är att du eventuellt bryter kontakten med mig. Efter min egen dotter så är du den första personen på jorden som jag verkligen inte vill att kontakten bryts med. Men eftersom att Gud har skapat dig med en fri vilja, något som jag respekterar, så måste du få göra som du vill. Jag ska inte tvinga dig. Hur mycket jag än älskar en människa så vill jag inte ha personen nära mig med tvång. Jag har förlorat många älskade nära vänner och familj under dessa tre år på grund av att jag följt Bibelns sanning, och det har alltid lett till stor sorg i mitt hjärta. Den fria viljan är något som jag har lärt mig av Bibelns Gud, för Han vill inte heller ha någon människa nära sig genom tvång. Men det blir med stor sorg i mitt hjärta om du blir en i den mängden som väljer att lämna mig.

Du hjälpte mig att öppna min hemsida, där min bok finns, och att starta upp bloggen. Du har lösenorden till båda dessa sidor. Gud har sagt till mig att inte byta lösenord. Det ligger i dina händer nu. Du kan radera hela hemsidan med boken och alla blogginlägg, du kan välja att slänga tre års hårt arbete rakt ner i soporna. Gud har gett dig rätten att göra det, precis som Petrus fick rätten att kasta bort Jesus tre års hårda arbete med lärjungarna. Men kom ihåg att det sedan är du som blir ansvarig inför Gud för de besluten som du har tagit. Det är i så fall inte mig du kastar bort, jag är bara Guds språkrör. Ett bibelord kom till mig för dig under hela tiden som jag skrev detta inlägg.

Simon, Simon, Satan har begärt att få sålla er som vete. Men jag har bett för dig att du inte helt ska tappa tron. Och när du en gång har vänt om, styrk då dina bröder. Lukas 22:31-32, Nubibeln

Jag har bett för dig under hela tiden som jag har skrivit inlägget, att du inte helt ska tappa tron. Och jag hoppas på att du ska vända om, precis som Petrus gjorde. Kanske blir du den första kristna svenska mannen som lyder Gud i allt, den som Sverige behöver. Kanske är det därför som Gud gav mig en far och inte en mor. I så fall säger jag till dig vad Debora sa till Barak: Det är dags för dig att mobilisera en armé och gå ut i strid. Och gör helst inte det misstaget som Barak gjorde.

Du ska veta att jag verkligen har kämpat mot min egen försvarsmekanism inom mig, den som hjälper mig att överleva när livet blir svårt. Gång på gång har jag hört mig själv (försvarsmekanismen) säga: ”Maila honom och säg att du inte längre vill prata med honom! Gör det, för han kommer garanterat att bryta kontakten med dig efter att han har läst detta inlägg. Du klarar inte av det efter dessa tre svåra år, att låta alla du känner få dig att känna dig värdelös. Lita på mig och bryt först innan han bryter med dig så att du åtminstone kan behålla lite av ditt värde!” Men Gud svarar mig hela tiden: ”Nej, Selma! Gör inte det! Lyssna inte på din försvarsmekanism! Jag är med dig om han bryter kontakten med dig, jag kommer inte att låta dig gå under! Jag ska ge dig all den kraft som du behöver! Vad människor än gör mot dig på denna jord så kommer du alltid att vara värdefull för mig! Jag är allt du behöver! Och din lön i himmelriket kommer att vara mycket stor!”

Jag älskar dig verkligen som en dotter älskar sin pappa.

Jeremia 36.

Gud välsigne dig.

Selma Gamaleldin

Admin - 08:38:28 | Lägg till kommentar