2025-03-03

Religionssociologi

Höstterminen 2024 studerade jag två kurser (totalt 15 högskolepoäng) på Enskilda Högskolan i Stockholm (tidigare Teologiska högskolan i Stockholm), som sträckte sig från september till mitten på januari. Den första kursen hette “Gamla testamentets gudsbild” och den andra hette “Ondskans symbolik”. Mina två senaste blogginlägg består av en inlämningsuppgift från vardera kurs. När jag läste kurserna, tillsammans med ungefär 4-8 andra studenter/kurs, behövde jag vara på plats på högskolan på ungefär femton utspridda dagar under hela terminen för att lyssna och delta på föreläsningar samt opponering och studenters presentationer.

Denna termin, vårterminen 2025, läser jag ytterligare en kurs och på samma högskola. Den heter “Att tolka Gud och samhället. Etiska och beteendevetenskapliga perspektiv”, den är på 15 högskolepoäng och sträcker sig från januari till juni. Denna kurs läser jag dock på distans, alltså via högskolans hemsida, utan att någonsin behöva åka till högskolan och träffa lärare eller andra studenter i den fysiska verkligheten. Vi har än så länge haft fyra inlämningsuppgifter under delkursens gång, då vi har behövt läsa och kommentera varandras arbeten. Hela kursen är uppdelad på tre delar, och den första delen heter “Religionssociologi”. Den 27 februari öppnades hemtentamen upp kl 8 på morgonen, vilket är det sista vi behövde göra i denna första del av kursen. Då fick jag en mycket obehaglig överraskning. De tre första frågorna handlade om mig. Trots att det var mycket otäckt för mig att jag som student behövde analysera mig själv i en hemtentamen samtidigt som ungefär 46 andra aktiva distans-studenter i kursen också gjorde det, så vill jag påstå att det ändå blev bra till slut. Och för att se det från den ljusa sidan, den enda som läser våra svar till hemtentamen är läraren, så jag/vi studenter behövde inte läsa och kommentera några andra studenter, det hade jag inte orkat med. Här får ni läsa frågorna och mina svar.

Fråga 1

Selma är en ung kvinna som publicerat ett offentligt vittnesbörd på YouTube. Hon berättar om hur hon funnit Gud och en tro som fått konsekvenser för henne själv som individ, och i mötet med församling och arbetsliv.

Som religionssociologer är vår uppgift att försöka förstå och analysera människors tro och praktik, föreställningar och förhållningssätt med hjälp av de analytiska redskap vi väljer att använda. Vi vill ju veta vad människor finner meningsfullt, när, var, hur och varför, utan att värdera utifrån egna preferenser.

Analysera Selmas vittnesbörd med hjälp av ett strukturellt respektive aktörsorienterat perspektiv, samt ytterligare två av de grundläggande begrepp och perspektiv som återfinns i listan här nedan. Argumentera för din användning och din förståelse av dessa begrepp och perspektiv i relation till Selmas berättelse.

https://youtu.be/iNhq5p4c02Y?si=06swrbWqzOMqg8mA

Substantiella och funktionella religionsdefinitioner
Primär och sekundär religiös socialisering
Särskilda riter och hur de kan förstås
Sekulariseringsprocesser

8 poäng. Max 450 ord.

Enligt Lövheim och Nordin (2022:30) var Selmas barndom den primära socialisationen där hennes första världsbild skapades, hon ställdes inte inför några val som barn, den enda verkligheten som hon mötte var den som förmedlades till henne av sin familj. Utifrån ett aktörsperspektiv agerade Selma omedvetet genom de sociala förväntningar, mönster och vanor som fanns i hennes familj, alltså att vara muslim (Lövheim & Nordin, 2022:25). Selma säger det själv att hon inte visste att man kunde välja en annan väg till Gud, förrän hon hade blivit introducerad till den tanken av sin religionslärare på gymnasiet. Den läraren representerar den sekundära socialisationen som gav Selma tillgång till en annan världsbild, genom att på ett källkritiskt och ödmjukt sätt ställa frågan: “Har du själv valt islam/kristendomen, eller är du muslim/kristen för att du är född i en muslimsk/kristen familj?” (Lövheim och Nordin, 2022:30). Enligt Lövheim och Nordin (2022:31) är det svårt att byta ut eller förändra den världsbild man får genom sin primära socialisation, vilket Selma verkar uttrycka när hon säger att hon önskade att Gud lät henne stanna kvar i islam som är den religionen hon växte upp med. En intressant fråga att ställa sig är ifall Selma någonsin skulle välja kristendomen om hon inte hade fått ta del av just denna sekundära socialisation som finns i landets institutionella strukturer. Individens möjligheter att agera och uttrycka sig styrs av strukturen (Lövheim & Nordin, 2022:25), och i Selmas fall innebär det att religionsläraren på gymnasiet inte hade kunnat förmedla världsbilden att själv välja religion, om inte han hade fått den tillåtelsen att göra det i gymnasieskolans läroplan. Hade det varit olagligt enligt den institutionella strukturen så hade han förmodligen kunnat bli uppsagd från sitt jobb om han valde att lära ut sådant. Enligt Lövheim och Nordin (2022:30) är den svenska staten (den institutionella strukturen) idag sekulär, vilket innebär att den inte har en statsreligion och att religionsfrihet råder. Under de senaste 150 åren har Sverige gått från religionsmonopol till individuell frihet. Religionsmonopol innebar till exempel att ingen tilläts stå utanför relationen till kyrkan, att alla barn enligt lag skulle döpas inom åtta dygn och att det kristna dopet var en förutsättning för att bli svensk medborgare (Lövheim & Nordin, 2022:40-41). Utifrån ett aktörsperspektiv kunde Selma i dagens Sverige välja att lämna islam eftersom att den institutionella strukturen gav henne den vägledning hon behövde för att agera i och förstå sig själv och sina handlingar, utifrån perspektivet att religionsfrihet råder (Lövheim & Nordin, 2022:27).

Fråga 2

Vi fortsätter att analysera Selmas vittnesbörd, men nu utifrån ett genus- och maktperspektiv. Definiera först begreppen kön, genus och könsmaktsordning. Hur förstår du Selmas vittnesbörd utifrån dessa tre aspekter?

4 poäng. Max 300 ord.

Kön är biologiska egenskaper som skiljer kvinnor från män utifrån fysiologiska kännetecken såsom könsorgan och hormonuppsättning, det är något som individer föds med. Genus är föreställningar och förväntningar som riktas mot individen utifrån deras kön, det är något som kvinnor och män formas till via kulturen och språket. Det finns ett system för hur man beskriver genus, och det är genom åtskillnad och hierarki. Hierarki innebär att biologiska kön inte ses som jämlika, det ena könet legitimeras som mera betydelsefullt än det andra, och att det historiskt har varit så att mäns egenskaper och erfarenheter privilegierats i de flesta samhällen, och gjort dem överordnade kvinnor. (Lövheim & Nordin, 2022:95-98)

Selma menar att man endast kan födas till att vara ett av två möjliga biologiska kön. Pojken i hennes klass formades till att få välja önskad könsidentitet oavsett sitt biologiska kön. Formandet skedde via den svenska kulturen genom den kraftiga markeringen av att säga upp Selma från skolan (endast för att hon ville hjälpa pojken att få samma könsidentitet som sitt biologiska kön), och via språket genom föräldrarnas val av ett så kallat neutralt pronomen. Selma förklarar att hennes egen könsdysfori förmodligen grundade sig i hennes egen uppväxt, ett av exemplen var att hon kom från en arabisk kultur där man upphöjde pojkar över flickor, det var ojämlikt och gjorde att hon hellre ville vara pojke. I den svenska kulturen idag uppstår könsdysforin uppenbarligen inte genom ojämlikhet mellan könen, utan genom den extrema jämställdheten som lär barnen på förskolan, grundskolan och gymnasiet att man till och med får vara det motsatta könet. Och när barnet vill (enligt den åldern som lagen tillåter) finns medicin och könsoperationer tillgängliga som “fixar” kroppen så att den mer liknar könsidentiteten, med sjukdomar och sterilitet som konsekvenser.

Fråga 3

Hur ser du på Selmas YouTube-publicering i ljuset av begrepp som mediering, medialisering, identitetsskapande, samt medier som kanal, språk och miljö.

4 poäng. Max 250 ord

Enligt Lövheim och Nordin (2022:155-156) kommer unga människor framför allt i kontakt med religion genom medier som tv, tidningar och internet. Det finns tre funktioner som medier kan ha i samhället: kanal, språk och miljö. Selma är ett exempel på en ung kvinna som talar via dessa tre funktioner. Via youtubekanalen på internet överför hon information om händelser i samhället genom sitt vittnesbörd, hon talar bland annat om sin religionslärare och vad hon har upplevt i olika svenska kyrkor. Ingen mediekanal är neutral, inte heller Selmas, hon har själv valt ut vad för information hon vill ha med i sitt språk genom urval och framställning. Och miljön på youtube fungerar som en mötesplats för diskussioner där identiteter och sociala relationer skapas, vilket har skett i kommentarsfältet under denna video där alla har möjlighet att delta med sina åsikter. Enligt Lövheim och Nordin (2022:162-164) innebär medialisering att medier ses som drivande i religiös och social förändring, en plats att till exempel föra fram kritik mot religiösa institutioner. Och mediering innebär att ett visst innehåll kommuniceras genom något medium i en viss situation. Selmas vittnesbörd på youtube är drivande i religiös och social förändring, ett exempel är att hon för fram kritik mot kyrkor i Sverige för att de inte är bibeltrogna. Hennes vittnesbörd via youtube har elva tusen visningar, 93 kommentarer och 478 tummen upp, och indikerar på det sättet hur youtubekanalen har betydelse för att ge specifik material till människors sökande i det ämnet.

Bibliografi
Lövheim, Mia & Nordin, Magdalena (red.), 2022. Sociologiska perspektiv på religion i Sverige. Malmö: Gleerups.

Fortsättning följer? Nästa del av kursen heter “Religionspsykologi”, och den startar idag.