2025-04-07

Religionspsykologi

Det ni ska få läsa nu är från den andra delen (av totalt tre delar) i kursen “Att tolka Gud och samhället. Etiska och beteendevetenskapliga perspektiv” på Enskilda Högskolan i Stockholm (EHS) våren 2025. Delen heter Religionspsykologi och har innehållit totalt tre seminarieuppgifter, varav denna är den tredje och som jag skickade in till högskolan den 2 april.

Den vetenskapliga artikeln av Schnell, som finns med i min text, är en av flera vetenskapliga artiklar som kursläraren har gett oss att läsa.

Uppgiftens beskrivning är att man själv ska välja en existentiell utmaning som man anser finns i vår tid. Sedan ska man välja en teori, av flera, som presenteras i kursboken “Den religiösa människan”. Och vetenskapliga artiklar ska hänvisas till efter att man valt ett av fyra angivna områden att skriva arbetet inom: 1. Personlig tro och livskvalitet 2. Mening i livet/sökande efter mening/meningskris 3. Skydds- och riskfaktorer för existentiell sårbarhet, världsbild och självbild 4. Flyktingars existentiella utmaningar och behov.

Jag valde:
Ensamhet som en existentiell utmaning
Själavård som teori
Livsmening som område

Vad är den existentiella utmaningen som du har valt?

En existentiell utmaning i Sverige idag är många människors ensamhet. I filmen “The Swedish Theory of Love” från 2015, som bland annat har visats på SVT, får man veta att nästan hälften av Sveriges medborgare bor i ensamhushåll och att svenskarna lever och dör ensamma mer än någon annanstans i världen. Men det som fick mig att välja detta ämne var en artikel om det ohälsosamma samt problematiska med människans ensamhet, i Expressen skriven av Joel Halldorf, som jag sammanfattade till en seminarieuppgift i första delen av kursen. Halldorf skriver bland annat att människor hittas allt oftare en lång tid efter att de avlidit, vilket indikerar på ett liv i ensamhet, samt att folkhälsomyndighetens senaste kartläggning visar att 40 procent av alla 16-29 åringar uppger att de har lätta eller svåra besvär av ensamhet (Halldorf, 2024). Långvarig ensamhet kan öka risken för psykisk ohälsa och är ett folkhälsoproblem (Folkhälsomyndigheten, 2025). Psykiskt välbefinnande innebär bland annat att man har goda och utvecklande relationer samt en känsla av mening och livstillfredsställelse (Folkhälsomyndigheten, 2023:6). Graden av upplevd mening i livet är högre hos gifta par än hos både singlar och de som lever i ett partnerskap utan giftermål (Schnell, 2009:495).

Hur kan den förstås utifrån den teori/modell som du har valt?

Enskild själavård stödjer människans psykiska utveckling såsom självständighet, beroende, vuxenhet, separation, förändring och livskriser, samt andliga utveckling såsom längtan efter andlighet, mening och bekräftelse. Den enskilda själavården är en yrkesmässig specialisering (som utförs av religiösa själasörjare som exempelvis rabbin, präst eller imam) förankrad i teologisk teori och i andlig erfarenhet (Geels & Wikström, 2017:308-310). Det själavårdande samtalet har en modell bestående av fyra dimensioner: att visa omsorg (mänsklig värme och förståelse), att hjälpa med besinning (uppmärksamma, medvetandegöra och kritiskt granska sitt livs mening och mål), att aktivt tolka (anknyta det som besinningen fokuserat på till bilder, symboler och berättelser ur den religiösa traditionen) och att på olika sätt ledsaga till fördjupning av övertygelsen (tex genom andliga övningar). De första två dimensionerna har religiösa själasörjare gemensamt med terapeuter (Geels & Wikström, 2017:312-314). Att ensamheten ökar i Sverige, hos både de religiösa och icke-religiösa, kan förstås utifrån att det mer eller mindre finns en saknad av själavårdens dimensioner i vardagliga relationer; när relationer inte funkar som de ska så tar man helt enkelt avstånd.

Utifrån vald teori/modell, hur kan meningsskapande beskrivas och främjas i relation till denna existentiella utmaning?

Eftersom att ensamhet leder till psykisk ohälsa och är ett folkhälsoproblem så är det viktigt att i själavården hjälpa och uppmana människor att bygga goda och utvecklande relationer, och om möjligt att uppmana till att gifta sig och skaffa barn. Detta betyder per automatik att man behöver våga uppmana kvinnor att sluta satsa på karriären och istället fokusera på att skaffa ett hem bestående av make och barn, varav hon överlåter till maken att få vara den som försörjer. Både terapeuten och den religiösa själasörjaren kan vara ett stöd i själavårdens andra dimension (av de fyra dimensionerna) genom att hjälpa till med att leda in samtalet på att bilda en familj för att skapa mening och mål i livet. Enligt Schnell (2009:495) kan den höga känslan av mening i livet i ett officiellt giftermål vara baserat på bekräftelsen att man tillhör en enhet, och att bygga ett hem blir ett gemensamt mål samt att man känner sig betydelsefull genom ansvaret över barnen.

Hur ser eventuella kritiska reflektioner kring teori/modell ut? Utifrån din valda existentiella utmaning, reflektera kring om det är något du saknar eller skulle vilja ändra på i den modellen/teorin.

I modellen saknar jag en femte dimension inom den religiösa själavården, i detta fallet är det inom kristendomen, och det är att själasörjaren ska hänvisa till vad som står i Bibeln och stötta själavårdstagaren att våga lita på och följa det som står där. Prästen/pastorn ska våga säga till den ensamma mannen/kvinnan som brinner av längtan efter gemenskap, men som samtidigt vill satsa på sin karriär, att giftermålet är något gott i Bibeln som han/hon bör prioritera före karriären, och att han/hon ska satsa mer på att skapa relationer i kyrkan där en möjlig livspartner kan hittas. “Men om de inte kan behärska sig bör de gifta sig; det är bättre att gifta sig än att brinna av åtrå” (Bibel 2000, 1 Kor 7:9). Och prästen/pastorn bör våga säga till mannen/kvinnan att sluta älska rikedom, för den kärleken leder till att man inte får tid att hitta en livspartner, och inte heller kommer man att kunna älska Gud. “Ni kan inte tjäna både Gud och mammon [rikedom]” (Bibel 2000, Matteus 6:24b). Terapeuten kan å sin sida hänvisa till forskning (vetenskapliga artiklar såsom Schnell) för att visa att psykiskt välbefinnande ökar genom relationer och giftermål.

Bibliografi

Bibel 2000: Bibelkommissionens översättning, 2001. Utg. av Svenska Bibelsällskapet. Stockholm: Verbum.

Folkhälsomyndigheten: Ny strategi ska minska ensamheten i Sverige. 28 februari 2025.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2025/februari/ny-strategi-ska-minska-ensamheten-i-sverige/
Hämtad 26 mars 2025.

Folkhälsomyndigheten: Psykisk hälsa och suicid i Sverige - Statistik om nuläge och utveckling fram till 2022. 10 oktober 2023.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pubreader/pdfview/126974?browserprint=1
Hämtad 26 mars 2025.

Geels, Antoon & Wikström, Owe (red.), 2017. Den religiösa människan: en introduktion till religionspsykologin. 4 uppl. Stockholm: Natur & Kultur.

Halldorf, Joel, 2024. Expressen: 300 000 svenskar firade jul ensamma - varför? https://www.expressen.se/kultur/joel-halldorf/300-000-svenskar-firade–jul-ensamma-varfor/
Hämtad 26 mars 2025.

Schnell, Tatjana. (2009). The Sources of Meaning and Meaning in Life Questionnaire (SoMe): Relations to demographics and well-being. The Journal of Positive Psychology, 4(6), 483-489.

Slutord för detta blogginlägg

Avhållsamhet är inte för alla människor, det är en nådegåva som några människor får.

“Helst ville jag att alla levde som jag [ogift]. Men var och en har fått sin särskilda nådegåva från Gud, den ene av ett slag, den andre av ett annat” (Bibel 2000, 1 Kor 7:9).